Nu flyttar vi berg

Just nu håller man bokstavligen på att flytta berg på Vårvik. För att möjliggöra byggandet av tre olika bostadskvarter spränger man bort stora mängder berg. Berg som kommer tjäna ett syfte på andra platser i Trollhättan. Tillsammans med NCC:s platschef Anders Påsse fick vi en lärorik pratstund om de explosiva förändringarna som sker. Förändringar som hjälper till att bana väg för nytt liv på Vårvik.

Platsen för kommande bostadshus på Vårvik.

Sten, sten och åter sten. För tillfället är det grått som dominerar färgskalan på det annars så färgglada Vårvik. Exakt hur mycket berg som kommer fraktas bort vet vi inte i dagsläget. Än så länge har över 150 000 ton av förorenade restprodukter från de tidigare industrierna kört iväg och lastbilarna kommer få fortsätta att rulla.

Precis som med restprodukterna ska berget tas till vara och förädlas för framtida bruk. I det här fallet är det Trollhättans kommun som har köpt upp stenen. Efter att bumlingarna har krossats till bland annat singel kommer det användas som utfyllnad och marktäckande i diverse kommunala projekt. Återbruk när det är som bäst.

”Det kan finnas kvar gamla sprängladdningar i borrhål gjorda vid tidigare tillfällen.”

– Anders Påsse, platschef, NCC

Att syssla med just sprängarbete innebär en hel del utmaningar. Stridsbergsområdet domineras av gamla och unika byggnader, att se till att de klarar av de omskakande förändringarna som sprängningar innebär var avgörande i att låta projektet fortgå. ”Både byggnaderna på området och närliggande hus har blivit utrustade med vibrationsmätare. Det finns regler för hur mycket olika strukturer tillåts skaka och det är det vi rättar oss efter när vi förbereder varje sprängning.” Berättar NCC:s platschef Anders Påsse.

På grund av att platsen tidigare har varit exploaterad och utnyttjad som industri finns det också risk för att sprängningsarbeten har ägt rum här förut. ”Det betyder att det kan finnas kvar gamla sprängladdningar i borrhål gjorda vid ett tidigare tillfälle. Som du förstår behöver vi gå försiktigt fram och titta efter just den typen av borrhål.” fortsätter Anders. Det är tydligt att regelverket kring den här typen av arbeten är reglerat, extensivt och efterföljs minutiöst. Precis som vanligt på Vårvik är det förberedelse och säkerhet som är ledorden.

Tack vare den milda vintern har arbetet med marksaneringen kunnat löpa på i fortare takt än planerat. Som följd av det har sprängningarna och även borrandet för avlopp kunnat påbörjas nu istället för i mars som var grundidén. Anders Påsse menar att vintern, när kyla kan stoppa vissa känsliga moment, är optimal för just sprängarbeten. ”Berg ändrar inte egenskaper beroende på om det är januari eller augusti. Det kommer vara hårt och tungt och kärvt oavsett. Då kan vi lika väl bryta det på vintern när en del annat arbete är svårare att genomföra.” Det är skönt att höra och härligt att se att arbetet på Vårvik fortsätter att flyta på smidigt i den kompetenta personalens händer. Det innebär att vi så sakteliga börjar närma oss den punkt när vi inte bara tar ner, gräver upp och fraktar bort från Vårvik. Snart ska vi få bygga nytt.

Den gråa färgskalan dominerade både marken och himmelen vid vårt besök.

De orangea spränghattarna sticker upp ur berget.

Trollhättan – en av åtta framtidsstäder

Det snart gångna året, 2020, kommer bli ihågkommit av många anledningar, de flesta tyvärr negativa. I ett försök att hitta positiva aspekter som 2020 har medfört hamnade vi lite otippat på bostadsmarknaden. I dagarna gick nämligen branschtidningen Fastighetsnytt ut med en artikel som beskriver hur Coronapandemin har påverkat våra bostadspreferenser. Vinnarna? Trollhättan, bland annat.

Coronapandemins påverkan på det gångna året har varit monumental. Vi har fått vänja oss vid de ledsamma nyheterna om restauranger, konferensanläggningar och nöjesparker som går på knäna. Men även andra branscher har påverkats av pandemins framfart, om än inte på de sätt man kanske förväntat sig. Bostads-marknaden är ett sådant otippat exempel.

I Fastighetsnytt beskriver Thomas Sandell, chefsarkitekt på AFRY hur man innan pandemins utbrott ville reducera bostadsytan så möjligt för att kunna få ut fler lägenheter på hus. Speciellt i Stockholmsområdet där kvadratmeterpriset är högt var detta ett populärt sätt att göra stadens bostadsmarknad aktuell för fler.

Men, så i början av året slog Coronaviruset till och vår relation till hemmet förändrades. Det svenska sättet att bjuda hem folk och umgås är relativt ovanligt och när vi inledningsvis inte skulle träffas många på offentliga platser blev det sociala än mer förflyttat till våra egna vardagsrum.

Tyvärr blev det då smärtsamt uppenbart att många av oss helt saknar ett vardagsrum eller en annan privat plats att umgås på. De som hade möjlighet uppmuntrades dessutom att utföra sitt arbete hemifrån. Hemmets fyra väggar gick från att vara en trygghet till att kännas inkapslande. Kan det vara så att svenskarna, vi hemmakära fredagsmysare, har tröttnat på att vara just hemma?

Svaret är nog både ja och nej. Vad som definitivt är klarlagt är att våra förväntningar och behov kring våra bostäder har förändrats. Det är här bland annat Trollhättan kommer in i bilden. I de största städerna innebär fler kvadratmeter kostnader som många inte klarar av. De vänder sig nu därför till Sveriges mindre städer.

”Det har skett en tydlig skillnad i vad som är viktigt. Både var gäller bostäder och arbetsplatser kommer man att komma ihåg 2020 som året då de här trenderna accelererade.” säger Thomas Sandell, AFRY.

Läs hela artikeln från Fastighetsnytt här

Helena Paulsson, chef för stadsutveckling på AFRY ledde innan pandemins utbrott en undersökning i sex europeiska länder där 5 000 personer mellan 18 och 35 år deltog. Syftet var att undersöka hur unga människor ser på framtiden, sitt boende och städernas utveckling.

”Den allra viktigaste och tydligaste insikten som undersökningen gav oss var att bara 12 procent vill bo i städer med över en miljon invånare. Det fanns en tydlig och stark önskan om att bo i mindre städer.”

Att Sveriges mindre städer får mer uppmärksamhet och att uppskattning visas till de attribut som tidigare förkastats kommer ge småstäderna en självförtroende-boost. En term som dyker upp allt mer frekvent är 10-minutersstaden. Att ha 10 minuter till jobbet, mataffären, fotbollsträningen och tågstationen blir allt viktigare bland den unga, något som är enklare att uppnå utanför storstäderna. Varför inte i till exempel Trollhättan?

Följ arbetet med Stridsbergsbron – varje dag, dygnet runt

På Trollhättans stads hemsida kan vi nu följa arbetet med Stridsbergsbron live. Längst upp på ett av järnvägsbrons torn har en kamera monterats och via länk kan vi se allt som den ser.

Vi är nog många som just nu har en del tid över och samtidigt är nyfikna på hur det står till med Trollhättans nya brobygge. Tack och lov är det ett problem som samhällsbyggnadsförvaltningen har löst åt oss. De har nämligen satt upp den kamera som dygnet runt fångar arbetet som sker med Stridsbergsbron. Var femte minut tar kameran en ny bild som direkt skickas till en adress på Trollhättans stads hemsida. Där ifrån kan sedan du och jag steg för steg, minut för minut (nästan) se hur Trollhättans nya broförbindelse växer fram. För att komma till sidan, och i fågelperspektiv se bygget ta form klicka här. Tack samhällsbyggnadsförvaltningen för att vi alla får en chans att kika på projektet. Från första parkett dessutom!

Idag, den 9 December 2020, ser kameravyn ut såhär över älven och Stridsbergsbro-bygget.

Vårviks första markanvisningsavtal härmed signerat

Det blir Trollhättans bostadsbolag Eidar som via direktanvisning tar sig an Vårviks första kvarter för bostäder. Eidars ska utreda möjligheten att utveckla ett inkluderande, socialt hållbart och klimatsmart område med totalt 300 bostäder. Ett viktigt steg!

Blå markering visar det aktuella området.

I och med detta första avtal nu har signerats så innebär det att Eidar har två år på sig att projektera och skissa på vad man vill ska ingå i de nya bostäderna, därefter skrivs köpekontrakt och byggstart blir nästa anhalt. Kvarteret i fråga (Se blå markering på kartan) beräknas rymma cirka 300 bostäder, och under husen kommer även ett parkeringsgarage att uppföras.

Anders Torslid, VD på Trollhättan Exploatering, förklarar att han är väldigt nöjd med att det är Eidar som är först ut att skriva på ett markanvisningsavtal

”Det är viktigt med en bra start i detta, att någon med tyngd och kraft går i bräschen och satsar på det hållbara tillsammans med oss och bidrar till att Vårvik blir sitt bästa jag. Det är ingen tvekan om att Eidar med sitt stora engagemang representerar allt detta”, sammanfattar Torslid.

Urban Blom, VD på Eidar, instämmer och ser Vårvik som ett viktigt steg i bolagets strategiska satsning Hem till Framtiden.

”För drygt fem år sedan satte vi det tuffa målet om att bygga minst 1000 nya bostäder i Trollhättan till 2030. Vi har idag levererat långt över hälften av dessa och med Vårvik är vi nästan i hamn. Vi är glada över att kunna vara med och skapa denna fantastiska stadsdel som definitivt kommer att bidra till att göra Trollhättan till en ännu mer attraktiv bostadsort”, säger Urban Blom. Båda är mycket nöjda över att nu kunna ta detta viktiga steg i utvecklingen av Trollhättans nya stadsdel Vårvik.

Anders Torslid, VD Trollhättan Exploatering, Urban Blom, VD Eidar, Paul Åkerlund, ordförande Trollhättan Exploatering och Tony Georgiou, ordförande Eidar skrev alla på markangivningsavtalet som möjliggör startskottet för nybyggnation på Vårvik.

En markanvisning är en option/rätt att under viss tid och på vissa villkor ensam få förhandla med Tex AB om förutsättningarna för genomförandet av ny bebyggelse inom en byggrätt som Tex AB äger.

Direktanvisning innebär att marken anvisas till en byggherre utan jämförelser mellan olika alternativ. Direktanvisning kan t ex användas då Tex AB önskar en viss profil inom en byggrätt eller kvarter i Vårvik, till exempel inom socialt åtagande, hållbart och klimatsmart byggande och en specifik byggherre vill åta sig detta.

Trollhättans stads dotterbolag, Trollhättan Exploatering som ansvarar för utvecklingen av nya stadsdelen Vårvik, har delat in området i olika kvarter för att enkelt kunna fördela och sälja de olika byggrätterna till exploatörer som vill vara med och utveckla Vårvik. Exploatörerna kommer i sin tur att sälja eller hyra ut bostäderna till alla blivande Vårviksbor, i enlighet med de riktlinjer som specificeras i hållbarhetsprogram såväl som gestaltningsprogram.

Dags att göra plats för parkering och gator på Vårvik

En dunge bestående av sly och träd, belägen mellan Vänersborgsvägen och tidigare infart till Stridsberg, blir platsen för det blivande parkeringsdäcket på Vårvik. Däcket kommer också agera bullerskydd mellan trafiken och övriga Vårvik.

Med start vecka 49 börjar Skogssällskapet rensa det ovan beskrivna området från träd och sly till fördel för ett p-däck som är planerat att byggas direkt i anslutning mot Vänersborgsvägen. Däcket, som blir Vårviks största parkeringsplats, ska också agera bullerskydd mellan trafiken på Vänersborgsvägen och övriga Vårvik. Parkeringsytan är planerad att rymma cirka 450 parkeringsplatser. Det finns flera fördelar med att samla den största delen av områdets parkerade bilar på en och samma yta. Till exempel ökar framkomligheten för utryckningsfordon, ljudmiljön lugnas och trafiksituationen blir tryggare för oskyddade trafikanter.

Bodetablering, materialupplag och annat som tillhör områdets byggnation kommer att inhysas på ytan fram till dess att byggnationen av parkeringsytan börjar. Den specifika ytan i fråga är i nuläget outnyttjad då den ligger inklämd mellan Vänersborgsvägen och tidigare infartsväg till Stridsberg. Aktuell yta är markerad i rött på bilden.

Det rödmarkerade området på bilden kommer tas bort. — Det rödmarkerade området kommer bli Vårviks främsta parkeringsbyggnad som dessutom agera bullerskydd.

Blåmarkerat område är ytan som ska förberedas för kommande byggnation inledningsvis.

Peab tilldelas entreprenaden med kulturmiljön på Vårvik

Sebastian Bleckert, Peab och Anders Torslid, Trollhättan Exploatering skrev under torsdag eftermiddag på kontraktet på plats på Vårvik.

Upphandlingen för Trollhättans nya stadsdel Vårvik är avslutad och det blir Peab som får ansvaret att rusta upp de vackra kulturhistoriska byggnaderna.

Området Vårvik intill Göta älvs västra strand i Trollhättan utgör en unik inblick i historisk, svensk industrimiljö. Särskilt den gamla filfabriken i mönstermurat rött tegel är en kulturhistorisk byggnadsskatt. Sedan stadsdelsprojektet Vårvik lanserades 2016 har bevarandet och kultiverandet av denna historiskt signifikanta kulturmiljö varit av högsta prioritet. Sebastian Bleckert, arbetschef på Peab säger, ”För oss på Peab känns det otroligt inspirerande att få arbeta med Kraftstaden kring restaureringen av kulturmiljön på Stridsbergsområdet på Vårvik. Många av våra kollegor är Trollhättebor och brinner extra för stadens industrihistoria.”

Restaurering och bevarande viktigt för stadsdelens själ

Den gamla filfabriken, som tidigare också har inhyst lager, packbod och plåtförråd, har en rad tidstypiska kännetecken och kommer att bevaras. Byggnaden, liksom flera av de andra byggnaderna på platsen, är hårt drabbade av tidsrelaterat förfall, som till exempel sättningar uppåt en halv meter och oaktsamma renoveringar som skett genom åren. Men nu är det alltså dags att rädda det som räddas kan, dvs filfabriken, delar av hyveljärnsfabriken, skyddsrummet och materialhissen från tidens tand.

Historiska miljöer för framtida generationer

Trollhättan Exploaterings VD Anders Torslid som också är positiv till de ansträngningar som görs för att bevara platsens unika kulturmiljö säger ”De gamla industrilokalerna tillför en berättelse och en personlighet till Vårvik. Utan dem skulle det fortfarande vara en vacker plats men jag tycker det är viktigt att visa tacksamhet inför vilka värden och lärdomar sådana här miljöer kan bidra med till Trollhättans kommande generationer.”