Vårviks unika fladdermöss

I Trollhättan har vi turen att ha stor artrikedom av Sveriges enda flygande däggdjur, fladdermusen. Här finns till exempel Dammfladdermus, Vattenfladdermus och stor Brunfladdermus. I Sverige är alla fladdermöss fridlysta men på Vårvik är det framför allt Dammfladdermusen som får står i rampljuset, eller kanske tvärt om.

Dammfladdermusen är en relativt stor, mörk brun-grå fladdermus med ett vingspann på cirka 20 till 30 centimeter. Under lång tid fanns det väldigt få individer i Sverige, samtliga i Skåne, men under de senaste 20 åren har antalet individer långsamt ökat och nådde 2018 toppnivån av 65 rapporterade iakttagelser. Trots det är arten fortsatt rödlistad i Sverige.

Anledningen till att Dammfladdermusen trivs så bra här i Trollhättan är deras jaktområden. De jagar insekter, gärna över stora sjöar och vattendrag men också över land. Här finns dessutom en rik insektpopulation, så kallad strandskog och inslag av äldre ihåliga lövträd som är en viktig boplats för fladdermöss. Att värna om och bibehålla den här typen av miljö är därför ett krav i exploateringen av Vårvik.

Dammfladdermus som sitter på en trädstam. — Dammfladdermusen eller Myotis Dasycneme på latin

Flygfoto över Göta älv där fladdermusens jaktområde är utmarkerat. — Den blåa markeringen visar området i vilket Dammfladdermusen jagar.

En migrant

Dammfladdermössen migrerar mellan sina sommartillhåll och övervintringsplatser. Man kan säga att de kommer till Vårvik och semestrar på somrarna. Avstånden som de färdas har konstaterats vara upp till 300 kilometer men kan troligen vara betydligt längre än så. Det mest sannolika är att Sverige är en del av genomflyttning mellan Ryssland-Baltikum och den europeiska kontinenten.

Fladdermöss och belysning

Fladdermöss är nattaktiva djur. Detta innebär vissa restriktioner när det kommer till belysning i området, framför allt under sommarhalvåret – från april till oktober – då fladdermusen är aktiv. Anledningen är att fladdermöss på olika sätt påverkas av artificiell belysning. Starkt sken, skuggor ljuset kastar och reflektioner på till exempel vatten kan orsaka förvirring för fladdermössen. Ett belysningsprogram är därför speciellt framtaget för stadsdelen. Detta för att se till att människor och fladdermöss ska kunna leva sida vid sida så harmoniskt som möjligt.

Ett Vårvik för alla

På Vårvik är alla välkomma. Vi skapar en modern stadsdel för inbitna Trollhättebor, nyinflyttade, besökare, motionärer och för migrerande fladdermöss. Det är ett stort ansvar att vara värd åt en rödlistad art. Men tillsammans med experter, exploatörer, kollegor och alla er som på olika sätt vistas på Vårvik kan vi skapa en miljö där alla kan leva, frodas och trivas.

För oss är Dammfladdermössen en rolig och superviktig del av Vårvik. Så viktig att Vårviks alldeles egna maskot är en Dammfladdermus. Du har väl träffat Flax?

Regnvattenträdgårdar – Vårvik först ut i Trollhättan

Regnvattenträdgårdar är ett snillrikt sätt att hantera regnvatten som faller på gator, trottoarer och andra liknande offentliga ytor. Genom att bygga de här speciellt utformade bäddarna kan man utnyttja växter och växtbäddar som naturligt filtrerar och renar vatten. De kan också vara effektiva för att minska risken för översvämning, reducera buller, attrahera pollinerare och för att dra ner på kostnader för VA-underhåll.

En dagvattenbädds främsta syfte är att snabbt kunna samla in stora mängder regnvatten från hårda ytor i det offentliga rummet, vanligen gator, trottoarer och andra asfalterade eller stensatta platser. Behovet av fungerande avrinningssystem är lika gammalt som stadsbildning själv men metoderna för detta har förändrats drastiskt, speciellt under de senaste 30 åren, till stora delar beror det på ökande antal skyfall. Framsteg i bygg- och anläggningsbranschen, i kombination med striktare lagstiftning ur miljösynpunkt har drivit fram moderna, blå-gröna lösningar.

Så funkar det

Rent praktiskt fungerar systemet med dagvattenbäddar enligt följande: När regn faller på till exempel en vägbana leds det vanligen till gallerförsedda dagvattenbrunnar. Därifrån rinner det vidare ut i stadens dagvattensystem och spolas vanligen ut i ett närliggande vattendrag. På Vårvik kommer regn från gatorna ledas till specialbyggda växtbäddar istället. Bäddarna är fyllda med växtjord men också med material som sand, grus och makadam som säkerställer en reglerad dränering. Just dräneringstakten är en viktig aspekt i dagvattenbäddarnas funktion. Vid skyfall ska vatten från hårda ytor snabbt kunna rinna in i växtbädden som bromsar flödet till det kommunala VA-nätet. För att undvika röta och stående vatten finns ett dräneringssystem som sakta tömmer växtbädden under cirka ett dygn. Vid normala regn samlas vatten in och bevattnar växtbädden som även har funktionen att behålla lite vattnet kvar i botten vid behov.

Vid mer extrema väderförhållanden, så som skyfall och kraftig tö är bäddarna utformade med en slags säkerhetsanordning som leder bort överskottsvatten. Precis som ett överfyllnadsskydd i överkanten på ett handfat har dagvattenbäddarna ett rör som sticker upp ett par centimeter över jordytan. Skulle vattennivån i bädden bli för hög leds vattnet bort den vägen.

Exempel på en dagvattenbädd i gatumiljö.

Passande växtlighet

Landskapsarkitekt Anna-Karin Skog har lång erfarenhet av både dagvattenbäddar och växtlighet. Hon berättar att det finns flera växter som både tål och frodas i en trafiknära miljö. ”Det är även viktigt att välja växter som är anpassade för den aktuella klimatzonen. I Trollhättans fall innebär det zon 2 av 9 i en stigande skala.”

Bygget av dagvattenbäddarna påbörjas i september 2021 och blir de första i sitt slag i Trollhättan. Så småningom kommer de att finnas på alla Vårviks gator. Initialt börjar de byggas längs med huvudgatan där bäddarna också blir flest och störst. Ett spännande inslag på det kommande Stridsbergstorget är en öppen dagvattenlösning som också blir en del av dagvattensystemet. Vid stora skyfall kommer regn från torgytan och intilliggande område samlas i ett brett stråk utmed torget och ledas till flera växtbäddar samt en kanal, mellan brofästet och Martinverket. Det mesta av vattnet kommer att fördröjas och filtreras men delar av regnvattnet kommer även ledas ut i Älven.

Raingarden i fallande design. Växter som behöver mycket vatten planteras längst ner och vise versa.

Exempel på material som används för att skapa en passande avrinning i planteringarna.

Byggnation och förberedelser under mark.

Utbredd förorening ändrar planer för grönska

Visionen för Vårvik är en grön, skön blandstad med närhet till det mesta man kan önska sig. Att behålla och skapa gröna ytor i våra nya stadsdel med hjälp av innovativa idéer och smarta lösningar är en av våra största prioriteringar. På grund av oväntade utbredningar av platsens förorening har våra planer för grönområden behövt ändras. Stadsdelsutvecklare Malin Nyberg berättar mer om den grönska som på olika sätt kommer vara en stor del av vår nya stadsdel.

Ambitionen var att bevara mindre träddungar och grönområden på stridsbergsområdet, vad var det som gjorde att ni fick ta ner mer grönt än planerat?

Efter mer omfattande miljöundersökningar så visade det sig att mer sanering än vad vi först räknat med var nödvändigt. Området var så förorenat att vi inte kunde lämna marken orörd och ha kvar det som det var. Den tråkiga sanningen är att markföroreningar hade gjort platsen farlig att beträda och bo i.

Nu jobbar vi med att se till att Vårvik blir en grön stadsdel. Små parker här och var, planteringar längs gatorna, längs gator, och Stridbergstorg blir ett grönt torg som integreras med Filfabrikens härliga anda av gammal industrimiljö. Bostadskvarteren ska ha grönska vara en del av Vårviks gröna gestaltning.

Platsen som den ser ut i dag kommer att förändras. Från ett industriområde till en grön stadsdel.

Hur har planen förändrats när det gäller växtlighet och grönska?
Vi ska omvandla platsen från ett grönområde till en grön stadsdel. Vi ska ha grönska och växter i stadsbilden men självklart kommer platsen inte se ut som den gjort tidigare. Vi har väldigt strikta regler när det kommer till det offentliga rummet. Sådant som dagvattenanordningar, planteringar, innergårdar och gator och torg finns det tydliga planer för hur vi ska inkorporera grönska, höja hållbarheten och den allmänna trivselfaktorn.

Exempel på hur växtlighet kan se ut i det offentliga rummet på Vårvik.

Kommer de träd som plockats ner ersättas?
Framför allt var det en grupp träd vid kontorsbyggnaden som fick plockas ner. Ett område som tidigare varit ett parkområde var tänkt att fortsätta vara det men detta var alltså inte möjligt. Det är inte nödvändigtvis så att ett träd ersätts med ett träd. Blir det inte så är det ett annat grönt element som bidrar till grönskan i stadsbilden.

Vad är det som gör Vårvik till en mer hållbar stadsdel jämfört med andra?
Det finns många anledningar. Det finns en stadsdelsövergripande plan för hela området, vi har även höga krav för social hållbarhet. Till exempel ska 10 procent av lägenheterna som byggs gå till dem som vanligtvis inte hade kunnat äga en egen lägenhet, få ett förstahandskontrakt eller få ta ett lån. Vi tittar också på våra byggprocesser och hur vi kan ta vårt ansvar för att till exempel de stora växthusutsläppen som byggbranschen dras med ska minska. Ett sådant exempel är att avfallet från Vårvik har fraktats ynka 10 minuter bort, till Ragn-Sells anläggning i Vänersborg.

”Platsen som den ser ut i dag kommer att förändras. Från ett industriområde till en grön stadsdel.”

– Malin Nyberg, Stadsdelsutvecklingschef

Hyveljärnfabriken restaureras

Den gamla hyveljärnfabriken på Vårvik har haft en tuff tillvaro och skadats starkt av väder och vind under årens lopp. Detta har resulterat i att stora delar av fabriken har behövt rivas. Byggnadsmaterialet, rödtegel, var så förfallet och faran att vistas i lokalen var så stor att rivning bedömdes vara det enda alternativet. Initialt var det tänkt att hela hyveljärnfabriken skulle behöva rivas men en mindre del har hittills gått att spara och nu ska den delen restaureras.

Stridsberg och Biörcks hyveljärnsfabrik ligger placerad i syd på Vårviks högsta punkt alldeles intill järnvägen. De delar som finns kvar idag utgör ungefär en femtedel av originalbyggnaden som upprättades på området omkring 1910. Under 1970-talet renoverades delar av byggnaden, bland annat tegelfasaderna som redan då var i dåligt skick och därför spritputsades för att öka deras livslängd. Nu plockas delar av fasadteglet ner för att undersöka om det går att rädda för framtiden.

Tegel- och fasadproblemen är allvarliga men hyveljärnfabrikens största bekymmer idag är det som från början gjorde den stabil och tålig, nämligen betongen. På vissa ställen är betongen så porös och torr att den går att bryta loss för hand.

Projektsamordnare för Trollhättan Exploatering, Lars-Erik Brag förklarar: ”Vanligtvis har betong en livslängd på 75 till 100 år. Inom det tidsspannet lakar kalken som finns i betongen ur, en så kallad full karbonatisering. Det kan i sin tur leda till en kemisk reaktion där armeringen i en struktur korroderar, alltså fräts bort”.

På bilden, till vänster, syns de kvarvarande två skeppen av vad som tidigare var Stridsberg och Biörcks hyveljärnsfabrik.

”Vi vill bevara,
behålla och efterlikna.”

– Lars-Erik Brag, Projektsamordnare, Trollhättan Exploatering

De speciella, välvda taken. Där plåten är satt tidigare stora takfönster.

Koldioxid reagerar med kalciumhydroxid (som finns i cementen) som i sin tur sänker PH värdet som sedan leder till att armeringen korroderar.

Utmaningarna är alltså många och stora för hyveljärnsfabriken. Trots det finns en stark vilja att rädda det som räddas kan. Förra veckan var en byggnadskonstruktör på plats på Vårvik för att undersöka och sedan besluta om huruvida hyveljärnsfabrikens resterande konstruktion går att bevara.

Lars-Erik Brag fortsätter: ”Alla vi som jobbar med detta känner ett stort ansvar att bevara, behålla och efterlikna originalbyggnaderna och deras kännetecken i så stor utsträckning som möjligt. Samtidigt har vi ett ansvar för dagens och framtidens Trollhättebor att fatta säkra, smarta och ekonomiskt försvarbara beslut. Det är ofta en balansgång.”

Nästa steg blir nu att vattenbila (en metod där man avlägsnar betong med hjälp av högt vattentryck) bort den dåliga betongen för att undersöka hur mycket av armeringen alltså byggnadens ”skelett” som går att rädda. Först där efter vet man exakt hur omfattande restaureringsarbetet behöver bli.

Omdirigering av trafiken

Framflyttningen av byggområdesgrindarna skapar en nödvändig omdirigering av gång- och cykeltrafiken kring Vårviksrondellen. I samband med flytten blir också parkeringsplatsen för besökare på Knorren förflyttad.

De röda markeringarna visar den öppna gång- och cykelvägen.

Som många säkert ha märkt har trafiksituationen kring Vårviksrondellen förändrats något den senaste tiden. På grund av att huvudgrindarna in till Vårviks byggområde har flyttats närmare rondellen behöver gång- och cykeltrafikanter ändra sin färdväg något. Istället för att korsa vägen söder om rondellen måste du fortsätta över Vårviksvägen mot Vårviks gård för att sedan korsa Vänersborgsvägen norr om rondellen. Det är också norr om rondellen du som ska besöka Knorrendelen av Vårvik behöver gå.

Staket och skyltar är uppsatta för att visa den korrekta vägen.

Övergång sker nu på den norra sidan rondellen.

På den nord-östra sidan om rondellen finns en bro som leder besökare till Knorrendelen av Vårvik.

För er som besöker Knorren

För alla er som besöker Knorrendelen av Vårvik och tar bilen vill vi uppmärksamma att parkeringen är flyttad och finns nu på västra sidan om Vänersborgsvägen, mitt emot bensinmacken ST1 i anslutning till skate- och aktivitetsytan där. Det är alltså inte längre tillåtet att parkera eller stanna bilen någonstans på den östra sidan om Vårviksrondellen. Vi vill också starkt avråda från att gå eller cykla på gatan framför grindarna. Där kör dagligen tung trafik där och förarna kan ha svårt att se personer som befinner sig nära deras fordon.

Röd markering visar var parkeringen är belägen.

Parkeringen ligger på östra sidan Vänersborgsvägen intill bensinmacken ST1.

Grindarna har flyttats närmare rondellen och vägen framför har helt stängts av för allmänheten.

Högt tempo i utvecklingen av Vårvik

Det är hög åtgång på markanvisningarna på Vårvik. I veckan har det tredje markanvisningsavtalet skrivits på med bostadsbolaget Jemmett som erbjuder moderna, energieffektiva och hållbara hyresrätter till framtida Vårviksbor.

Jemmett har skrivit på det tredje markanvisningsavtalet på Vårvik och har därmed blivit tilldelad ett kvarter placerat mitt emellan de kvarter som Tapajos och Eidar tilldelats. Detta bara ett fåtal veckor efter att avtal nummer två signerats av Göteborgsbaserade Tapajo. Intresset för att bygga på Vårvik är stort, både regionalt och nationellt. Genom varierad inriktning på avtalen växer en spännande bild fram av den stadsdel vi har att vänta oss.

Ambitionen hos Jemmett är att skapa moderna och lättskötta 65+hem som ger de boende möjligheten att njuta av livets goda. Detta gör de dessutom på ett sätt som i största möjliga mån tar ansvar för de energi- och miljömässiga belastningar byggbranschen står för. Jemmett erbjuder energineutrala bostäder i trä i kombination med Svanencertifiering samt flera andra miljöinsatser.

– Att få vara med och bygga upp ett nytt område som från början planeras med fokus på klimatet och ett hållbart liv känns väldigt meningsfullt och passar oss perfekt, säger Carlos Andersson, VD för Jemmett AB.

”Vårviks koncept…lockar nya exploatörer till Trollhättan”

_{Malin Nyberg, Stadsdelsutvecklare, Vårvik}

– Vi ser att det finns ett stort intresse bland dagens 65-plussare att leva mer hållbart. Vi vill skapa förutsättningar för det genom att bygga Sveriges miljövänligaste hyresrätter för äldre.

Jemmetts lägenheter på Vårvik beräknas vara färdiga och inflyttningsklara under 2023.

– Vårvik får i och med Jemmett sin första träbyggnad som också byggs som passivhus, helt i linje med Vårviks profil. Det är otroligt kul att Vårviks koncept om hållbart och socialt samhällsbyggande lockar nya exploatörer till Trollhättan. Säger Malin Nyberg, Vårviks Stadsdelsutvecklare.

En markanvisning är en option/rätt att under viss tid och på vissa villkor ensam få förhandla med Tex AB om förutsättningarna för genomförandet av ny bebyggelse inom en byggrätt som Tex AB äger.

Trollhättans stads dotterbolag, Trollhättan Exploatering som ansvarar för utvecklingen av nya stadsdelen Vårvik, har delat in området i olika kvarter för att enkelt kunna fördela och sälja de olika byggrätterna till exploatörer som vill vara med och utveckla Vårvik. Exploatörerna kommer i sin tur att sälja eller hyra ut bostäderna till alla blivande Vårviksbor, i enlighet med de riktlinjer som specificeras i hållbarhetsprogram såväl som gestaltningsprogram.

Ytterligare ett avtal klart på Vårvik

Det andra markanvisningsavtalet gällande Vårviks bostadsbyggnation har nyligen signerats och det blir det Göteborgsbaserade fastighets- och projekteringsbolaget Tapajos som åtar sig projektet. ”Vi är väldigt förväntansfulla” säger Emil Simon, ägare på Tapajos.

Tapajos har arbetat med projektering, byggnation och fastighetsförvaltning sedan 2008 och har en tydligt skandinavisk och renodlad arkitektur med lekfulla inslag och medvetna material- och energival. Jämlikt, socialt och på barnens villkor är några värden Tapajos lyfter som särskilt viktiga inspel i deras bidrag till Vårvik.

”Vi är väldigt förväntansfulla att ta oss an en del av kvarteret på Vårvik. Ett spännande område i Trollhättan som kommer andas modernitet med fokus på klimat och social hållbarhet. Vi är smickrade och ärade att få vara en av de första ut i området och vi ska se till att det blir ett landmärke och en bra start för hela Vårvik”

Fastighetsbolaget Tapajos skriver på Vårviks andra markanvisningaavtal.

Tapajos har blivit tilldelade ett område i Vårviks sydvästra hörn, markerat med blått i bilden ovan. En mycket god placering med närhet till såväl parkeringsmöjligheter, Vårviks huvudgata och lokala kommunikationer.

Stadsdelsutvecklare, Malin Nyberg säger så här om samarbetet med Tapajos ”Det är jättekul att vi har tagit ytterligare ett beslut om Markanvisningsavtal. Tapajo har lämnat ett förslag som innebär stora ambitioner kring miljöteknik och återbruk av material. Dessutom har de stort fokus på sociala hållbarhetsaspekter såsom exempelvis bo-gemenskap och att bygga på barnens villkor. Allt det passar mycket bra in i Vårviks hållbarhetsambitioner.”

En markanvisning är en option/rätt att under viss tid och på vissa villkor ensam få förhandla med Tex AB om förutsättningarna för genomförandet av ny bebyggelse inom en byggrätt som Tex AB äger.

Direktanvisning innebär att marken anvisas till en byggherre utan jämförelser mellan olika alternativ. Direktanvisning kan t ex användas då Tex AB önskar en viss profil inom en byggrätt eller kvarter i Vårvik, till exempel inom socialt åtagande, hållbart och klimatsmart byggande och en specifik byggherre vill åta sig detta.

Trollhättans stads dotterbolag, Trollhättan Exploatering som ansvarar för utvecklingen av nya stadsdelen Vårvik, har delat in området i olika kvarter för att enkelt kunna fördela och sälja de olika byggrätterna till exploatörer som vill vara med och utveckla Vårvik. Exploatörerna kommer i sin tur att sälja eller hyra ut bostäderna till alla blivande Vårviksbor, i enlighet med de riktlinjer som specificeras i hållbarhetsprogram såväl som gestaltningsprogram.

Ett första ”slevtag” för Vårviks historiska kulturmiljö

Istället för ett sedvanligt första spadtag så utfördes istället ett symboliskt första slevtag på Vårvik under måndagsmorgonen. Detta för att symbolisera uppstarten av den unika kulturmiljöns restaurering.

En vacker industrihistorisk byggnad från förra sekelskiftet ska räddas från rejäla sättningar och allmänt förfall efter 112 år i olika entreprenörers tjänst. Den gamla filfabriken från Stridsbergs och Biörcks storhetstid är i många avseenden Stridsbergsområdets kronjuvel.

Arbetet med restaureringen av filfabriken kommer att inledas med viss demontering. Totalt är det fyra sektioner tegelvägg som ska plockas ner, två på ena långsidan och två på kortsidan. I kombination med nedmonteringen av tegelstenarna ska hela grunden stärkas upp genom pålning i marken och de gamla gjutjärnsfönstren ska renoveras. Till sist ska de restaurerade sektionerna muras upp på tidsenligt vis igen.

– Restaureringen av filfabriken är ytterligare ett viktigt steg i Vårviks utveckling. Det är av stor betydelse att vi lägger kraft på att bevara den historiska kulturmiljön, säger Paul Åkerlund om upprustningen av filfabriken.

Så likt original som möjligt

De tegelstenar som har skadats av frost eller av andra anledningar är så dåliga att de inte kan återanvändas kommer ersättas av tyskt tegel, tegel som bränts med gammal teknik som ger stenarna sitt karakteristiska utseende. Även fogningstekniken har testat av antikvariskt sakkunnig och är traditionell och tidsenlig.

Den gamla och för platsen utmärkande fabriksskylten ”Stridsberg & Biörck anno 1909” ska återskapas och upp på sin originalplats på frisen mot Vänersborgsvägen. Peab, som har upphandlats som entreprenör, ansvarar för den externa renoveringen. Invändigt anpassas lokalerna efter framtida hyresgäster.

För att uppmärksamma restaureringsstarten av filfabriken var Trollhättan Exploaterings styrelseordförande och tillika kommunstyrelsens ordförande, Paul Åkerlund på plats på Vårvik i sällskap med Peabs Pernilla Alvin, entreprenadingenjör. Tillsammans, med lite mer konstnärligt fri teknik, så murade de upp tegelstenarna i en stilfull rad

Pernilla Alvin och Paul Åkerlund lägger de första symboliska stenarna i filfabriks-restaureringen.

Besök från Stadsdirektören

Förra måndagen bjöd på ett riktigt busigt aprilväder, men den innebar också ett celebert studiebesök på Vårvik från Trollhättans stadsdirektör Said Niklund. Niklund som är ny på sin post sedan årsskiftet 20/21 är mån om att besöka och förstå många olika platser och processer runt om i kommunen. Vi är väldigt glada att Said ville komma till oss och hoppas att vi kunde kompensera för den värme som vädret förvägrade oss.

Magnus Paulsson, Platschef för Stridsbergsbron förklarar brokonstruktionen.

Drazen Kendes, längs till vänster, projektledare för Stridsbergsbron, beskriver arbetet som just nu pågår.

Vy över brobygget från Vårvikssidan. På andra sidan älven skymtar Hjulkvarnelund.

Aktiviteten är febril på Vårvik och mycket har hänt på kort tid. Vi är många som är nyfikna på vad som händer och hur arbetet fortgår. En av dem är stadsdirektör Said Niklund som guidades runt på området av inte mindre än fyra sakkunniga. Malin Nyberg, Stadsdelsutvecklare, Drazen Kendes, Projektledare Stridsbergsbron, Lars-Erik Brag, projektledare Vårvik och Magnus Paulsson, Platschef för Stridsbergsbron bidrog alla med sina expertkunskaper för att ge Niklund en så grundlig rundtur som möjligt. Med på turen var också Frederik Hallstensson, Gatu- och parkchef, Trollhättans kommun.

Utsikt söderut över järnvägsbron från vad som kommer att bli Stridsbergsbron.

Arbetsbryggorna har nu nått fram till Konvaljön där förberedelser för klaffbrons fundament genomförs.

Vårvik är en hållbar och klimatsmart stadsdel med närhet till centrum, grönområden och allt vad Trollhättan har att erbjuda!

– Said Niklund

Niklund var väldigt mån om att få en rättvis och fullständig bild av arbetet som fortgår på Vårvik. Han besökte därför bygget vid Stridsbergsbron, det gamla Martinverket, den kvarvarande delen av sågbladsfabriken, hyveljärnsfabriken och platsen för de framtida bostadskvarteren. Dessutom gick han och resten av gruppen runt grönområdet på Knorren.

Said själv säger vid rundturens slut ”Trollhättans visioner är en stolt och innovativ stad med plats för framtiden. Den nya stadsdelen, Vårvik har alla de här delarna. Det är en hållbar och klimatsmat stadsdel med närhet till staden och med en ny bro som knyter ihop den västra sidan av staden med den östra. En stadsdel som har allt.”

Vi kommer göra allt vi kan för att Vårvik ska bli precis så, Said. Tack så mycket för besöket.

Malin Nyberg, stadsdelsutvecklare tillsammans med Said Niklund, stadsdirektör.

Senaste nytt från Stridsbergsbron

Vindarna sveper ilsket över Göta älv och är så kalla att de får bläcket i min penna att stelna. Trots det fortgår det metodiska arbetet med Stridsbergsbrons fundament. Än en gång åkte vi till Vårvik för att prata med dem som handgripligen får saker att hända. Precis som med markarbetet på Vårvikssidan har det främst skett ”osynligt” arbete med bron. Gräv-, borr-, och sprängarbeten syns inte på ytan men om man kisar kan man ana den bro som 2022 kommer knyta ihop Hjulkvarnelund, Vårvik och hela Trollhättan.

Den bästa utsikten över bygget har man från Peabs byggbodar på Vårvik.

Det är Magnus Paulsson, platschef för Stridsbergsbron som tar emot oss utanför Peabs arbetsbodar på Vårvik och direkt leder han oss till brobyggets första parkett. Älvens västra strandkant sluttar brant uppåt och där uppifrån är man perfekt placerad för att överblicka hela bygget. På båda den västra och den östra sidan av Göta älv har så kallade arbetsbryggor konstruerats. Enkelt förklarat används bryggorna som stöttepelare för att säkert och effektivt få bron på plats. Dessa är tillfälliga konstruktioner som kommer monteras ner och plockas bort när bron är helt färdig

Men innan den överliggande delen, själva körbanan, kan skjutas på plats ska fundamenten förberedas. Ett av de första stegen innebär att bygga en så kallad ”spontlåda” i marken. En rektangulär metalform utan varken golv eller tak, monteras planka för panka ner i marken till det djup och den storlek man behöver. De största ”lådorna” har en uppskattad volym av cirka 15 containrar. Allt material inne i lådan, grus, sten, växtlighet etcetera grävs ut för att man sedan ska kunna borra ner flertalet långa pelare som ska stödja och förankra bron i berget. Stridsbergsbron kommer få sex sådana fundament.

Arbete pågår också för att stabilisera strandkanterna.

Borrningarna pågår på älvens västra sida.

Precis som det låter så är det många olika delar som ska klaffa för att bygget ska kunna flyta på som man har planerat. När jag frågar Magnus Paulsson om vilka svårigheter som finns med just den här bron på just den här platsen, ler han lite och svarar ”Detta är ett komplicerat brobygge på många sätt. Vi har mycket att ta hänsyn till. Det är strömt, det är djupt, det är bergigt. Det finns dessutom många miljömässiga utmaningar och djurliv att ha med i beräkningarna.”

Att Stridsbergsbron byggnadsmässigt innebär utmaningar har varit känt länge, samtidigt är problematiken kring överbelastningen på Trollhättans befintliga broar så stor att en ytterligare bro har kommit att bli i det närmsta nödvändigt. Magnus Paulsson säger, ”Jag tror att den här bron kommer få en jättebetydelse både vad det gäller att avlasta de båda andra broarna men även när det kommer till att tillgängliggöra Trollhättan som stad och få upp intresset för Vårvik. Jag tror att fler kommer upptäcka vilken vacker plats detta är och kommer vilja röra sig här ute.”