Kokospalm istället för mikroplast på Vårvik

Kokospalmen växer vanligtvis i tropiskt klimat, ofta i närhet till större vattensamlingar blir ungefär 20 till 30 meter hög. Vad har då ett träd från tropikerna med Vårvik att göra? Förklaringen återfinns i slänten mot järnvägen i Vårviks sydöstra hörn. Där har det placerats en kokosmatta. Detta är en synnerligen genomtänkt produkt som gynnar såväl djur och människor, som naturen och den biologiska mångfalden.

Av kokospalmens alla användningsområden är det kokosfibern som är intressant i det här projektet. Det bruna, trådliknande materialet i det mellersta skiktet i kokosnöten spinns till långa rep som sedan vävs till nät. När näten används i anläggningsarbeten kallas de för erosionsmattor.

Kokosmattan på plats i slänten. Detta blir en grogrund för en mängd olika växtarter.

Ett miljövänligare erosionsskydd

Mattorna rullas ut över den aktuella ytan, ofta täckt av jord eller sand, och förankras i marken med träspett. Vid plantering skär man ett kryss i passande storlek i mattan och planterar som vanligt. Anledningen till att man använder en eroderingsmatta är att förhindra erosion, alltså att jordmassor okontrollerat rör på sig. Det kan ske via starka vindar, regnfall eller, som den stora risken i vårt fall är, att sluttningen gör det svårt för materialet att ligga still.

Erosionsmattor är inte ett nytt eller speciellt ovanligt inslag i mark- och trädgårdsarbeten men dessa har vanligtvis varit gjorda av plast, gummi eller andra icke nedbrytbara material. Fördelarna med organiskt material är otvivelaktiga.

Hejdå till microplast

En erosionsmatta i kokos har fördelar så som, den ger nyplanterade och nysådda växter skydd och stöd under den känsliga tillväxtperioden utan att senare kväva samma planta när den har blivit större och behöver mer utrymme. När plantan är stor nog att stötta sig själv har kokosmattan förmultnat och under processen bidragit med näring till jorden.

På Vårvik kommer kokosmattan placeras precis intill Göta Älv som både är en dricksvattentäkt och hem för många vattenlevande arter. Ett ickeorganiskt material kan kontaminera vattnet med mikroplast eller bli ett oavsiktligt fiskenät, ett så kallat spöknät, där fiskar, fåglar och andra små djur kan fastna och dö. Tack vare att kokosnätet fort bryts ner i blöta miljöer försvinner denna risken.

Buffé för pollinerare

Mattan har en fuktupptagningsförmåga på 155%, vilket innebär att den kan agera fuktighetsbevarare under torra perioder och erbjuda ett attraktivt klimat för fler arter. Fler växtarter innebär dessutom en mer varierad fauna. Olika insekter, amfibier och däggdjur gillar uppenbarligen olika saker och på Vårvik kommer de erbjudas en riktig buffé. De inplanterade och frösådda växterna kommer locka en bredd av arter, där ibland de så viktiga pollinerarna. Pollinerare som i sin tur blir viktig föda åt Dammfladdermusen som ju ligger oss lite extra varmt om hjärtat. Precis som med så mycket annat på Vårvik tror vi att mångfald är den enda vägen framåt.

Varför Vårvik?

Kokosmattan är ett lysande exempel på den typen av lösningar som är ett signum för Vårvik. Det är vår yttersta ambition att i de fall det är möjligt välja miljövänliga och hållbara produkter och metoder i vårt arbete. Vårvik är en central, älvnära, stadsdel under produktion i Trollhättan där hållbarhet och inkludering har de centrala rollerna. Detta blir en plats för alla, oavsett om du vill bo, jobba eller vistas här. På Vårvik ska det kännas enkelt både att stanna kvar och förflytta sig, ut i staden och ut i Sverige. Från Trollhättan är det dessutom nära till det mesta med 35 minuter till Göteborg, två timmar till Oslo och 55 minuter till Stockholm. Varmt välkomna hit, vi tror att ni kommer trivas här.

Kokosmattans främsta fördelar

Ger ett stabilt och hållbart erosionsskydd.
Nedbrytbar. Förmultnar helt inom 3-5 år
Speciellt lämpad för vattennära bruk.
Har en fuktupptagning på 155%
Ger stöd åt växter under tillväxtperioden.
Skyddar frön från skadligt UV-ljus under grodd.

Här kommer förhoppningsvis många arter trivas.

Gabionmurar och dess fördelar

En gabion är en stålgallerbur som fylls med sten för att skapa en stabil, prisvärd och tålig konstruktion. Namnet gabion kommer från italienskans gabbione som betyder just stor bur, väldigt passande då en stenfylld gabion kan väga så mycket som tre och ett halvt ton.

_{Bygge av gabionmur på Vårvik}. _{FOTO : Joachim Nywall}

Det är främst i anläggningsarbeten som man använder sig av gabioner, som då fungerar som ett alternativ till andra typer av murar, till exempel formgjuten betong eller murande varianter. Sin tekniska enkelhet till trots har gabionmurar flera olika användningsområden, som stödmur, fristående väggar, bullerskydd, erosionsvallar, markutjämning och insiktsskydd. Det är en kostnadseffektiv, flexibel, hållbar och dessutom vacker. Burarna kan fyllas med olika typer av sten för att skapa ett estetiskt tilltalande uttryck.

Ekologiska vinster

Det faktum att en gabionmur inte är en solid konstruktion gör att vatten fritt kan passera och samtidigt dräneras mellan stenarna. Detta är också en stor fördel om muren planeras att över tid naturligt infiltreras med jord och växter. Växterna tar upp det vatten de behöver medan överflödet dräneras bort. Resultatet blir en stabilare mur som samtidigt bidrar till den ekologiska mångfalden på platsen.

På Vårvik

På Vårvik byggdes det under hösten en 165 meter lång och 4 meter hög gabionmur längs med strandbanken norr om nya Stridsbergsbron. Muren som vackert speglar den naturliga strandlinjen fungerar, som gabionmurar så ofta gör, som stödmur för Knorretorpsvägen och huskropparna i kvarteren bakom. Anläggningen av stråket kommer innebära utfyllande markarbeten där muren spelar en avgörande roll.

Fem fördelar med Gabioner

Tåliga – tyngden och gallerkonstruktionen gör att de klarar stora påfrestningar.
Minskad skadegörelse – det faktum att muren får en ojämn yta gör den ointressant att klottra på.
Anpassningsbara – finns i flera olika former och storlekar inklusive cylinderformade.

Hållbara – livslängden varierar lite beroende på omständigheter runt omkring men ligger på mellan 50 och 100 år.
Lättmonterade – hamnar en bur lite snett vid montering är det lätt att korrigera i efterhand.

Hyveljärnfabrikens restaurering pausas

I väntan på beslut gällande Martinverkets framtida restaureringar och anpassningar, pausas fortsatt restaureringsarbete med Hyveljärnsfabriken till årsskiftet -22/-23. Därför kommer den byggställning som omger Hyveljärnsfabriken att tillfälligt plockas ner.

– Hyveljärnsfabrikens dåliga skick har överraskat i negativ bemärkelse, vi behöver stanna upp och planera om runt de nya förutsättningarna, förklarar Stadsdelsutvecklingschef Malin Nyberg.

Det instabila världsläget i kombination med kommande restaureringsplaner för Martinverket gör att det konstateras bli mer praktiskt att slutföra Projekt Hyveljärn parallellt med restaureringen av Martinverket. Beslutet kring fortsatt väg att gå senareläggs därför till kommande årsskifte då omarbetad plan för fortsatt restaurering ska vara klar.

– På detta vis får vi en mer samlad bild av kostnaden för kulturmiljön som helhet, förklarar Anders Torslid, VD för Trollhättan Exploatering.

Stridsbergsbron lanseras

I över ett år har det pågått förberedande arbete för just det här momentet. Fram tills nu har produktionen av Stridsbergsbron bestått av främst undervattensarbeten och gjutning av brostöd. Dessa är självklart fundamentala arbeten men nu är dags att introducera den första permanenta, horisontella komponenten. En del av själva överfarten kommer på plats, västra tillfartsbron.

I dagarna har det levererats cirka 60 meter stålbro till Vårvik uppdelat i flera, mer hanterbara segment. Under ett års tid har segmenten tillverkats i Halmstad för att sedan fraktas hit, målas i rätt rödbrun kulör och svetsas ihop till en sammanhängande konstruktion. Nu när den delen är avklarad har man påbörjat lanseringen vilket innebär att de sammansvetsade brosegmenten skjuts på plats över brostöden. Fram till mitten av juni ska det lanseras ut totalt 148 meter bro från Vårvik. De kvarvarande 88 metrarna levereras, målas och svetsas allteftersom.

Den rödbruna delen är själva bron. Träribborna till vänster markerar vart cykelbanan kommer löpa.

I denna första etapp ska totalt 27 meter av bron lanseras. I nästa etapp, som planeras att inledas vecka 14, tillkommer ytterligare 56 meter. Först när stålbron når den västra klaffkammaren mitt i älven, vid Konvaljeön kan konstruktionen sänkas ner och läggas till rätta på brostöden. Där ska den sedan fästas innan man gjuter en cirka 30 cm tjock cementplatta ovanpå. Först därefter kan man asfaltera ytan.

Löpande under det här arbetet ska även funktioner så som belysning, teknisk utrustning och avrinning installeras. Precis som alla annan dagvattenhantering på Vårvik kommer regnvattnet som ackumuleras på Stidsbergsbron även det ledas till Raingardens för att renas innan det leds ner i Göta älv. Traditionellt sätt rinner regnvatten från broar direkt ner i den vattentäkt den korsar utan någon form av rening och tar då med med sig olja, salt, gummi och metaller som kan finnas på vägbanan ner i vattnet.

Den blåa konstruktionen, kallad för ”nosen” är utrustad med en Prism, ett hjälpmedel för att styra bron rätt, hålla den i led och se till att den håller rätt höjd.

Ett av brostöden som stålbron kommer vila på.

Även i klaffkamrarna, på båda sidorna om älven, närmar sig stora målstolpar. I den västra har en stor väggjutning just avslutats och i den östra håller man på att riva träsponten som stöttat betongkonstruktionen. Själva klaffarna, alltså de mobila delarna av vägbanan, förbereds just nu för montage och svetsarbeten på hamnplanen i Trollhättans hamn. Därifrån kommer de fraktas vattenvägen till sin permanenta plats på Stridsbergsbron.

Beprövad metod för vattenrening i Göta Älv.

Stridsbergsbron är ett avancerat projekt innehållande mängder av utmaningar, direktiv och föreskrifter. Det rör sig inte bara om sedvanliga utmaningar såsom materialtillgång, komplicerade konstruktioner och arbetsplatssäkerhet utan det finns dessutom en rad miljö- och hållbarhetsdirektiv att ta hänsyn till. Ett viktigt sådant exempel är hanteringen av sediment.

Sediment kan enkelt förklaras som partiklar som flyter fritt i vatten för att långsamt, med gravitationens hjälp sjunka till botten. Den allra vanligaste uppkomsten av sediment sker när vatten i rörelse frigör och för med sig partiklar, ofta slam, lera och grus, eller vid vulkanisk aktivitet. Stora mängder sediment leder till grumling som i sin tur kan få negativa effekter för djur- och växtliv samt för vattenkvalitén. Sediment och grumling kan också uppstå till följd av mänsklig aktivitet, till exempel vid borrning och sprängning av berg vilket är fallet på Vårvik och i samband med bygget av Stridsbergsbron.

Så fungerar det på Vårvik

När grumlingen blir omfattande, som vid t.ex. undervattensarbete, behöver man utföra sedimentering för att rena vattnet. Då Göta älv dessutom råkar vara en dricksvattentäkt för cirka 700 000 personer i Västra Götaland blir miljökraven än högre på sedimenteringen här, liksom antalet åtgärder.

Magnus Paulsson, Projektchef för Stridsbergsbron och Kristina Lööf, kvalitets-, miljö-, och arbetsmiljösamordnare för densamma, berättar hur det tidigt i projektet blev uppenbart vilken insats som skulle krävas från Peabs sida för att kunna efterfölja alla krav som ställs.

– För oss har den begränsade ytan kring brofästena inneburit en rad olika utmaningar längs projektets gång. Så även i fallet med sedimenteringen, säger Magnus Paulsson.

På ställen där länsvattnet (vattnet som ska renas) är rikligt är det oftast mest praktiskt att använda sig av en anlagd damm eller bassäng. På Vårvik där det pumpas uppskattningsvis 30 kubik vatten i timmen behövs just sådana förutsättningar.

– För att kunna hantera den mängden vatten behöver dammarna komma upp i storlek vilket varit problematiskt när det är just yta vi saknar, berättar Magnus Paulsson. Trots det initiala problemet med begränsad yta så har man lyckats anlägga en adekvat damm, klädd med gummimatta för att förhindra att den nyligen sanerade marken kontamineras igen. Dammen har kapaciteten att hantera 100-tals kubik vatten varje dag.

En vattenfylld spont från vilket länsvatten pumpas för att sedimenteras.

Rening i öppet vatten

Den ovan beskrivna metoden för rening fungerar bara för vattenmassor som kan pumpas från ett avgränsat område till ett annat, till exempel en bassäng eller i Peabs fall, från en spont. I öppet, fritt strömmande vatten fungerar inte den här metoden. För att förhindra att sediment i öppet vatten ska spridas till den övriga älven har speciella ”siltgardiner” tillverkats. Exakt utmätta för att följa bottnens höjningar och sänkningar silas det upprörda vattnet genom siltgardinen. Grus, sand och andra partiklar filtreras bort medan det renade vattnet enkelt kan strömma vidare.

De två vanliga varianterna

Partikelavskiljande sedimentering – är baserad på att föroreningen är i partikelform. Strömmande vatten leds till en damm, partiklarna sedimenterar till botten och renat vatten kan släppas tillbaka till den ursprungliga vattenkällan.
Fällnings- och flockningsteknik – PH-justerande additiv tillsätts till vattnet för att föroreningsämnen ska övergå till partikelfas för att sedan kunna sedimentera enligt ovan.

Så går det till

– Länsvattnet pumpas först till en container i vilken en kontrollerad avskiljning kan genomföras om det skulle behövas, om exempelvis olja har läckt ut i vattnet. Därifrån pumpas det vidare till dammarna där sedimentet får falla till den makadamtäckta bottnen. I dammen har avskiljande väggar byggts upp av makadam. I dessa ”silas” sedan vattnet genom. Makadam är ett enkelt men smart sätt att först filtrera och sen binda sedimentet på botten.
– Kristina Lööf, KMA Peab.

Serneke blev vinnaren av markanvisningstävlingen

Under hösten utlyste Trollhättan Exploatering, ansvariga för utvecklingen av Vårvik en markanvisningstävling gällande det fjärde och sista kvarteret, Läderkulan, i byggnadsetapp ett på Vårvik. Efter noggrann granskning av de inskickade anbuden har Trollhättan Exploatering beslutat tilldela markanvisningen för kvarter Läderkulan till Serneke. Stort grattis!

Kvarter Läderkulan i grönt längs ner till höger.

Vinnare av markanvisningstävlingen

Under höstens markanvisningstävling utmärkte sig Serneke och vann därmed tävlingen där de tilldelas ett kvarter i ett av Vårviks bästa lägen. I direkt anslutning till älven, promenadstråk och dessutom nära kollektivtrafik och boendeservice. Malin Nyberg, stadsdelsutvecklingschef för Vårvik säger så här om beslutet.

– Serneke lämnade in ett förslag som höll en hög hållbarhetsnivå, både ur social och ekologisk synpunkt. Det faktum att 15 procent av bostäderna kommer öronmärkas till personer med mindre gynnsamma socio-ekonomiska förutsättningar är också en bidragande aspekt. Dessutom har de tagit fram en gestaltningsidé som stämmer väldigt väl överens med de gamla fabriksbyggnaderna och gestaltningsprogrammet. Vi ser fram emot detta samarbete med Serneke.

”Vi ser fram emot detta samarbete med Serneke”

Malin Nyberg,
Stadsdelsutvecklingschef Vårvik

Detta händer nu

De olika byggnadsetapperna på Vårvik, totalt fyra stycken, är indelade i olika kvarter. Denna första etapp, etapp ett, består av fyra kvarter som har tilldelats varsin exploatör. Det aktuella kvarteret, inringat och markerat i grönt ovan var det sista i etappen att åberopas och därmed är

exploatörerna fulltaliga i etapp ett. Precis som sina etappgrannar har Serneke nu två år på sig att projektera och presentera sitt byggnadsförslag utifrån sitt vinnande koncept. Detta för att säkerställa att byggnaden kommer uppfylla Vårviks hårda hållbarhets- och gestaltningskrav.

Visionsbild av Sernekes framtidakvarter på Vårvik. Observera att gestaltningen endast är ett förslag. Bild framtagen av Semrén och Månsson Arkitekter.

Jon Blomberg, affärschef projektutveckling på Serneke säger följande om deras etablering på Vårvik.

– Vårvik är en väldigt spännande ny stadsdel i Trollhättan som kommer erbjuda invånarna en hållbar livsstil med många naturvärden i en miljö präglad av sin industrihistoria. I vårt förslag har utgått ifrån dessa värden och skapat ett hållbart kvarter med attraktiva bostäder och inbjudande ytor för möten, aktiviteter och gemenskap. Vi är väldigt glada och stolta över att Trollhättan Exploatering AB gett oss möjligheten att tillsammans fortsätta utveckla kvarteret Läderkulan.

En markanvisning är en option/rätt att under viss tid och på vissa villkor ensam få förhandla med Tex AB om förutsättningarna för genomförandet av ny bebyggelse inom en byggrätt som Tex AB äger.

Trollhättans stads dotterbolag, Trollhättan Exploatering som ansvarar för utvecklingen av nya stadsdelen Vårvik, har delat in området i olika kvarter för att enkelt kunna fördela och sälja de olika byggrätterna till exploatörer som vill vara med och utveckla Vårvik. Exploatörerna kommer i sin tur att sälja eller hyra ut bostäderna till alla blivande Vårviksbor, i enlighet med de riktlinjer som specificeras i hållbarhetsprogram såväl som gestaltningsprogram.

Filfabrikens båge restaureras

Filfabriken skulle kunna benämnas som Vårviks arkitektoniska kronjuvel; speciellt dess karakteristiska välvda tegelbåge som så tydligt syns för förbipasserande både med bil, cykel och tåg. Just nu pågår restaureringen av bågen, ett strukturellt komplicerat, tidskrävande, men väldigt imponerande arbete.

Varannan rad kortsida ut och varannan rad långsida ut. Avgörande för bäringen.

Rad efter rad, alternerat, förskjutet och på varierande djup. Det är mycket att hålla reda på för muraren.

Det är en bitande kall vinterdag på Vårvik men inne i det vita tält som klär Filfabrikens sydvästra fasad är det behagliga tio grader. Vilket det behöver vara både för att det speciella murbruket ska gå att hantera och för att det ska härda. Just speciellt är ett bra ord för att summera restaureringen av tegelbågen och av hela Filfabriken.

– Den här typen av byggen förekommer inte längre, jag har hållit på länge men aldrig stött på den här typen av arbete. Det är också därför det är så himla roligt att få vara med på det här, speciellt i staden man själv bo i. Säger Magnus Strömbäck, ansvarig murare för bågen på Filfabriken.

Speciellt tegel, bränt på gammalt vis har beställts från Tyskland och murbruk och puts är också av traditionell standard, anpassat för den här typen av byggnad. Claus Bang, Platschef på Peab som ansvarar för restaureringen av kulturmiljön, berättar om materialet och det komplexa arbete som murarna utför.

– Idag när man murar med tegel gör man det av estetiska skäl, man vill ha ett speciellt utseende, utöver det finns det sällan hårda krav på murningen i sig. Här på Filfabriken murar vi en bärande konstruktion med dekorativ mönsterpassning som innebär individuell tillskärning av tegelstenarna. Dessutom använder vi oss av tre olika sorters stenar för att få till en kostnadseffektiv och framför allt tidsenlig konstruktion. De gamla stenarna som har åsamkats av frostsprängning kan vi byta ut mot nästintill identiska fast med modern hållbarhetsstandard. Det är jag stolt över.

Stenarna är placerade i så kallade förband, som skapar en slags vävning av stenarna. Att aldrig lägga teglet kant-i-kant skapar en starkare konstruktion.

Precis tillskärning av tegelstenarna är vad som krävs för att kunna efterlikna det vackra, välvda mönstret.

Hållbart och hållfast

Filfabriken, som upprättades på platsen år 1909 har under sina drygt 120 år blivit lagad i omgångar och vid behov. Detta innebär att runt om på byggnaden finns diverse olika tidstypiska och kreativa lösningar som har fungerat i stunden men inte nödvändigtvis gynnat varken hållfastheten eller utseendet i det långa loppet. Claus Bang fortsätter.

– I och med restaureringen av Filfabriken kan vi leverera en byggnad som inte bara är enhetlig, framtidsanpassad och hållbar, den kommer dessutom fortsätta att vara ett barn av sin tid, 1909. Ett kvitto på den tidens stolta fabriksarkitektur, med valvet som kronan på verket, bevarat för framtiden.

Murarare Magnus Strömbäck väger en av de röda tegelstenarna i handen och säger.
– När jag är pensionerad ska jag gå förbi här och begrunda mitt verk. Det enda i sitt slag i min karriär, det kommer jag vara väldigt stolt över.

T.v, Claus Bang, platschef Peab tillsammans med Magnus Strömbäck, murare på Puts & Tegel i Örebro AB.

En mötesplats på Vårviks bästa läge

Precis intill Göta älvs strand, på vad som otvivelaktigt är ett av Vårviks absolut bästa lägen har det under sommaren byggts en ”läktare” i trä. Det råder ingen tvekan om att detta kommer bli en av Vårviks mest besökta platser.

I det sydöstra hörnet av Vårvik, precis intill älven, ligger en lugn, skyddad hörna med en av platsens absolut vackraste utsikter. På denna plats har det under sommaren byggts en ”läktare” eller trappa i trä som ska fungera som en social umgängesyta för både framtida Vårviksbor och besökare. Platsen är inte tänkt att vara till för uppträdande eller shower, här är det naturen och umgänget som får stå för underhållningen.

Vi ser framför oss hur detta är en plats att slå sig ner en solig men frostig vinterdag, ett ställe i lä att ta med picknickkorgen till när det blåser snålt i november, ett ställe att stretcha på efter löpturen eller en skön plats att låta älvbrisen svalka en het sommardag. Oavsett vad som för dig hit så hoppas vi att detta kommer bli en plats för avkoppling, reflektion, skratt och kanske en och annan kyss. Allt sådant där som hör livet till helt enkelt.

Stridsbergsbron – augustistatus

Senast vi besökte Stridsbergsbron var i början av februari och vinden och kylan var bitande. Nu är det augusti och det är riktigt behagligt att guidas omkring av Peabs projektchef Magnus Paulsson. Det är mycket som har hänt sedan sist och flera stora milstolpar har kunnat bockas av. Trots det har kanske Trollhätteborna inte lagt märke till några påtagliga förändringar under de senaste sex månaderna. Förklaringen är att det mesta av arbetet har skett under vattenytan.

Som alltid på Vårvik är det febril aktivitet när jag och Magnus Paulsson kommer ner till Stridsbergsbrons västra brofäste. Det armeras, svetsas, pumpas enorma mängder vatten, utförs dykarbeten och till och med sprängs. Allt i en smidig, strukturerad och säker samexistens.

Just nu pågår bland annat arbetet med de båda klaffkamrarna, en på varsin sida om det som kommer att bli den öppningsbara delen av bron. Stora som padelbanor (cirka 15 meter långa) hälften under vattenytan, hälften ovan, ska kamrarna rymma motvikten som hjälper till att höja och sänka klaffen. Hydraulik, elektronik och den teknikcentral som krävs för att styra hela kalaset ska också få plats inne i kammaren. Självklart behöver allt detta vara väl förankrat i berget och det är därför sprängningarna nu pågår, för att komma ner på det djup som är nödvändigt för detta.

Den här typen av arbete innebär många utmaningar. Just den här dagen pågår sprängningar inne i den östra klaffkammaren på ett djup av 10 meter. Magnus Paulsson berättar. ”Att spränga inne i de spontlådor som ska bli klaffkamrar, på det djupet vi gör är ett väldigt precist arbete. Spontlådorna får absolut inte skadas. Gör de det och det börjar läcka in vatten fylls utrymmet på ett fåtal timmar och hela vår arbetsplats hamnar under vatten.”

Den kommande utsikten från Stridsbergsbron. Den vackra älven ur ännu ett perspektiv.

Dessutom är miljöaspekten på ett bygge av den här typen en stor utmaning. Sediment, grumling och buller är bara några exempel på sådant som mäts och kontrolleras . ”Vi har självklart varit medvetna om de miljökrav som ställs sedan dag ett men det är när verksamheten drar igång man inser vilken påverkan det får på det vardagliga arbetet. Man förstår att de här åtgärderna har betydelse.”

Samtidigt som bropelarna och klaffkamrarna konstrueras på plats här i Trollhättan skapas också stålbron, alltså den del som utgör körbanan. I både Lönneberga och Halmstad tillverkas stålkonstruktionen i separata delar som sedan fraktas hit, monteras ihop och till sist skjuts på plats. Delarna är planerade att börja levereras till Trollhättan i januari 2022 för att sedan successivt komma på plats under våren. Då behöver de bärande konstruktionerna vara färdiga. ”Det är många moment som ska klaffa. Just nu har vi en viss försening på grund av materialbrist, men vi är inte oroliga för att klara vår initiala tidsplan,” säger Magnus Paulsson.

Armering inför gjutning i en av bropelarna.

Den västra klaffkammaren på väg att tömmas på vatten.

Yrkesdykare utför ovärderligt undervattensarbete.

Traditionell murningsteknik får nytt liv på Vårvik

På Vårvik är historia, arv och hållbarhet aspekter som alltid prioriteras. Visst använder vi oss av moderna maskiner, tekniker och material när det är det bästa alternativet. Men det finns tillfällen när det gamla hederliga sättet helt enkelt är oslagbart. Ett sådant exempel är restaureringen av de gamla stenmurarna som finns på området.

Runt om på Vårvik finns det gamla, imponerande murar i granit Längs med älven och runt om platån intill järnvägsspåret har de robusta stenmurarna länge tjänat som stöd för jordmassor och skydd mot erodering. På flera ställen har dock tid, vind och en ostabil berggrund fått negativa konsekvenser på murarna och restaurering och komplettering har blivit nödvändig.

Att bygga stadiga och hållfasta stenmurar är ett hantverk som kräver både kunskap, tålamod och kreativitet. Dessutom är all sten som använts i restaureringen tagen från Vårvik, antingen ifrån äldre stenmurar eller ifrån sprängningsarbetet som pågått på området. Sten som annars hade fraktats bort och gått till deponi får istället ett nytt syfte på nutidens Vårvik.

Gammal stenläggnings-
teknik möter modernt hållbart återbruk. Perfekt för Vårvik.

Muren där den nya och gamla delen sömnlöst möts

De som har stått för det imponerande restaureringsarbetet är Sten & Anläggning i Fyrstad. Ulf Hansson berättar om hemligheterna bakom att bygga en stabil, hållfast och vacker stenmur. ”Det är jätteviktigt att man bygger muren djup för att den ska orka stå emot de krafter den utsätts för.” Vidare förklarar Hansson att murning av det här slaget är ett oprecist hantverk som inte alltid är konsekvent. ”Vissa dagar tar man sig en lång bit och skapar mycket väggyta. Andra dagar är det mycket vända, vrida och korrigera för att få allt stabilt, säkert och snyggt.”

”Att restaurera och bygga murar i natursten på det här sättet är något mer kostsamt och mer tidskrävande än att exempelvis gjuta stöden i exempelvis betong” säger projektsamordnare Lars-Erik Brag. En formgjuten betongvägg kan massproduceras och flyttas om den av någon anledning skulle hamna lite fel. ”Men den här typen av naturstenmur som vi har valt att behålla är autentisk, återvunnen och en del i att bevara och använda oss av så mycket av Stridsbergsarvet som möjligt. Att det dessutom är ett lokalt företag som har kunnat utföra arbetet är extra plus. Så här i efterhand så tycker jag att resultaten talar för sig själva” fortsätter Brag.