Regnvattenträdgårdar – Vårvik först ut i Trollhättan

Regnvattenträdgårdar är ett snillrikt sätt att hantera regnvatten som faller på gator, trottoarer och andra liknande offentliga ytor. Genom att bygga de här speciellt utformade grönytorna kan man utnyttja växter och växtbäddar som naturligt filtrerar och renar vatten. De kan också vara effektiva för att minska risken för översvämning, reducera buller, attrahera pollinerare och för att dra ner på kostnader för VA-underhåll.

En dagvattenbädds främsta syfte är att snabbt kunna samla in stora mängder regnvatten från hårda ytor i det offentliga rummet, vanligen gator, trottoarer och andra asfalterade eller stensatta platser. Behovet av fungerande avrinningssystem är lika gammalt som stadsbildning själv men metoderna för detta har förändrats drastiskt, speciellt under de senaste 30 åren, till stora delar beror det på ökande antal skyfall. Framsteg i bygg- och anläggningsbranschen, i kombination med striktare lagstiftning ur miljösynpunkt har drivit fram moderna, blå-gröna lösningar.

Så funkar det

Rent praktiskt fungerar systemet med dagvattenbäddar enligt följande: När regn faller på till exempel en vägbana leds det vanligen till gallerförsedda dagvattenbrunnar. Därifrån rinner det vidare ut i stadens dagvattensystem och spolas vanligen ut i ett närliggande vattendrag. På Vårvik kommer regn från gatorna ledas till specialbyggda växtbäddar istället. Bäddarna är fyllda med växtjord men också med material som sand, grus och makadam som säkerställer en reglerad dränering. Just dräneringstakten är en viktig aspekt i dagvattenbäddarnas funktion. Vid skyfall ska vatten från hårda ytor snabbt kunna rinna in i växtbädden som bromsar flödet till det kommunala VA nätet. För att undvika röta och stående vatten finns ett dräneringssystem som sakta tömmer växtbädden under ca ett dygn. Vid normala regn samlas vatten in och bevattnar växtbädden som även har en funktion att hålla lite vattnet kvar i botten.

Vid mer extrema väderförhållanden, så som skyfall och kraftig tö är bäddarna utformade med en slags säkerhetsanordning som leder bort överskottsvatten. Precis som ett överfyllnadsskydd i överkanten på ett handfat har dagvattenbäddarna ett rör som sticker upp ett par centimeter över jordytan. Skulle vattennivån i bädden bli för hög leds vattnet bort den vägen.

Exempel på en dagvattenbädd i gatumiljö.

Passande växtlighet

Landskapsarkitekt Anna-Karin Skog har lång erfarenhet av både dagvattenbäddar och växtlighet. Hon berättar att det finns flera växter som både tål och frodas i en trafiknära miljö. ”Det är även viktigt att välja växter som är anpassade för den aktuella klimatzonen. I Trollhättans fall innebär det zon 2 av 9 i en stigande skala.”

Bygget av dagvattenbäddarna påbörjas i september 2021 och blir de första i sitt slag i Trollhättan. Så småningom kommer de att finnas på alla Vårviks gator. Initialt börjar de byggas längs med huvudgatan där bäddarna också blir flest och störst. Ett spännande inslag på det kommande Stridsbergstorget är en öppen dagvattenlösning som också blir en del av dagvattensystemet. Vid stora skyfall kommer regn från torgytan och intilliggande område samlas i ett brett stråk utmed torget och ledas till flera växtbäddar samt en kanal, mellan brofästet och Martinverket. Det mesta av vattnet kommer att fördröjas och filtreras men delar av regnvattnet kommer även ledas ut i Älven.

Raingarden i fallande design. Växter som behöver mycket vatten planteras längst ner och vise versa.
Exempel på material som används för att skapa en passande avrinning i planteringarna.
Byggnation och förberedelser under mark.