En del av Vårvik stängs tillfälligt av

Med planerad start under vecka 38 ska arbetet med Vårviks sista kvartersgata inledas. Det är delområde Knorren i Vårviks nordvästra hörn som ska anläggas och arbetet beräknas vara färdigt till sommaren 2024. Detta innebär att en del av grönområdet Knorren behöver stängas av, medan andra delar fortsätter vara öppet för allmänheten.

Delområde Knorren längst upp i bild är det som ska anläggas här näst. Illustration: Sweco.

Delområde Knorren på Vårvik ska framöver innehålla tre kvarter, två med bostäder och ett med den delade funktionen förskola och vård- och omsorgsboende. Det är gatuutbyggnaden till dessa kvarter, tillsammans med markberedning av kvartersmarken, som ska påbörjas i mitten av september. Detta arbete är i dagsläget planerat att vara färdigställt till sommaren nästa år. Därefter är det bostadsbolaget Eidar som ansvarar för byggnationen av den gemensamma förskolan och vård- och omsorgsboendet i sitt kvarter, kvarteret Klätterträdet. Verksamheten beräknas dras igång under 2027.

En del av Knorren hägnas tillfälligt in

För att arbetet ska kunna genomföras säkert, både för arbetarna och för allmänheten, behöver en del av grönområdet Knorren stängslas in och stängas av. Området som berörs ligger norr om Vårviksvägen och sträcker sig från våtmarkerna intill Vänersborgsvägen bort till höjdryggen på Knorren. Detta inkluderar fotbollsplanerna. Även gång- och cykelbanan på den norra sidan av Vänersborgsvägen stängs av då den kontinuerligt kommer korsas av tung byggtrafik.

Knorrens planerade utförande. OBS, visionsbild.

Man kommer under hela avstängningen kunna cykla, gå och åka bil genom Vårvik och över bron då den södra gång- och cykelbanan kommer vara opåverkad. Allmänheten är också välkommen till den delen av Knorren som inte hägnas in. Thyras park, gångstråket längs älven, hundbadet och holmen i norr, ansluten med gångbron förblir tillgängligt.

Infarten till delområde Knorren ligger i norra delen av Vårvik, intill rondellen. Gång- och cykelbanan kommer stängas av här för att garantera allas säkerhet.

Historisk invigning av Sveriges längsta dubbelklaffbro och nya stadsdelen Vårvik

Det har nu gått två månader sedan den storslagna invigningsdagen ägde rum i en minnesvärd ceremoni för att fira två betydelsefulla händelser i Trollhättan – invigningen av Sveriges längsta dubbelklaffbro och öppningen av den nya stadsdelen Vårvik. Denna milstolpe markerade inte bara imponerande ingenjörskonst utan också en framtid full av möjligheter för staden och dess invånare.

Invigningen i Trollhättan blev en historisk händelse som samlade tusentals människor. Staden var fylld av förväntan och feststämning när invånare, besökare och dignitärer samlades för att bevittna ögonblicket då den imponerande dubbelklaffbron, Stridsbergsbron, öppnades för trafik och den nya stadsdelen Vårvik visades upp för världen.

Den nya dubbelklaffbron sträcker sig över Göta älv och imponerar med sina ståtliga dimensioner. Med en längd på över 250 meter är den nu Sveriges längsta dubbelklaffbro och ett arkitektoniskt mästerverk. Brons två klaffar kan lyftas upp för passage av större fartyg, vilket kan öka sjötrafiken och förenkla kommunikationen mellan staden och omvärlden.

Efter invigningen av bron samlades människor i den nya stadsdelen Vårvik, som sträcker sig längs Göta älv och skapar en naturskön och modern miljö för invånarna. Med sina grönområden, rekreationsområden och färdiga infrastruktur för gående, cyklister, bilister och bussåkare har platsen nu börjat användas av människor medan bostäder planeras och byggs.

Besökare hade möjlighet att utforska Vårviks områden, såsom Slipstenskajen där man nu kan promenera och njuta nära älven, Thyras park med sitt spännande konstverk och Filfabriken som inrymmer Stilbyrån som sin första hyresgäst och Stridsbergs torg som har blivit en plats för parkour, planteringar och sociala ytor.

Konstnär Lena Flodman med sitt verk ”Visionären” placerad i Thyras Park på Vårvik.

– Efter långt och hårt arbete har vi äntligen fått öppna upp och dela Vårvik med alla Trollhättebor och övriga besökare. Invigningen gav oss en försmak på all den potential som finns här. Jag ser fram emot alla kommande möjligheter, säger Vårviks Stadsdelsutvecklingschef, Malin Nyberg.

Besökarna fick verkligen chansen att uppleva stadsdelens framtidspotential. Vårvik kommer att bli en attraktiv plats både för sina invånare och besökare och det är tydligt att den historiska invigningen har satt igång en spännande och lovande tid för Trollhättan.

Glass från en av eventets food trucks var poppis i värmen.

Ceremoniell bandklippning när Vårvik invigdes.

Parkourlekplatsen på Stridsbergstorget blev ordentligt invigd.

Det var många som ville se Filfabriken och utställningarna där inne.

Åsiktsformulär – invigning på Vårvik

Stridsbergsveteranerna – historier från förr

Idén om att bevara de historier som var och en av de tidigare Stridsbergs- och Biörckanställda sitter på har funnits länge. Som med alla människoliv är tiden inte oändlig och det var viktigt att samla berättelserna så länge de fanns tillgängliga. För ungefär ett år sedan drog det arbetet igång och nu har vi en historieskatt säkrad för framtiden.

Ambitionen att hålla arvet efter Stridsberg och Biörck levande strömmar igenom många av de projekt som genomförs på och kring Vårvik. I materialval, gestaltningar och utformning av offentliga miljöer, överallt återspeglas historiska beslut i de nya vi fattar idag. Sten, tegel och glas i all ära men en stor del av det som var – och fortfarande är Stridsberg och Biörck är människorna som arbetade i, förvaltade och drev verksamheten.

Räddade historier

När vi initialt tog kontakt med de män som tidigare varit anställda på Stridsberg och Biörck, Stridsbergsveteranerna som de kallar sig, var responsen försiktigt positiv. Om än lite frågande.

Efter att ha förklarat syftet och vad det insamlade materialet skulle användas till var inställningen direkt positiv och nästan tacksam. ”Vi har länge velat att de här historierna ska lyftas och få ta plats i folks medvetande igen. Vi tror att det finns ett intresse från allmänheten, speciellt med etableringen av den nya stadsdelen,” säger Stig Svantesson, en av veteranerna. Just känslan att nya generationer nu får en chans att ta del av och knyta an till de här historierna är extra viktig. Freddie Hammarsten, ytterligare en Stridsbergsveteran säger: ”Vi blir färre och färre som kan berätta om den här tiden och platsen. Personer dör och historier försvinner.”

Livsöden

Vår ambition med projektet, förutom att hitta och fånga berättelser, var att måla en bild av industrisverige under en avgränsad tidsperiod. Nu främst 50- till 80-tal.

Verkstadsarbetare utanför Filfabriken, 1960-tal.

Det är berättelser om en ”enklare tid” när man fick jobb för att man erbjöd sig att jobba. När det var självklart att arbeta där pappa arbetade, och där hans pappa innan honom också arbetade. Bröder, kusiner, farbröder och syskon jobbade sida vid sida med svågrar och goda vänner. Det bidrog också till en solidaritet och omtänksamhet om varandra som är sällsynt, om inte utdöd idag. En tid när säkerhet inte betydde varselkläder, hjälm och ID06, utan snarare ett förkläde

och potentiellt handskar för de som hanterade glödande stål. Olyckor, skador och till och med dödsfall förekom på i princip alla tyngre industrier. Till exempel berättar Krister Norrström, f.d. Stridsbergsveteran, om mannen som under sin första vecka fick båda benen kapade av en plantruck. I famnen bar Krister mannen till sjukstugan varifrån han sedan blev hämtad med ambulans, men tillbaka till Stridsberg och Biörck kom mannen aldrig.

Livliga diskussioner om vad, när eller hur det var.

Foton underlättar när man ska minnas tillbaka.

Efterlevnad

Efter ett nästan årslångt samarbete, under vilket några Stridsbergsveteraner sorligt nog har lämnat oss, är det fint att veta att deras historier, upplevelser och minnen får leva vidare. ”Jag har upplevt det som att få unga människor känner till historien och arvet kring Stridsberg och Biörck. ”I och med detta samarbete hoppas jag att fler får upp intresset och förståelsen kring industrin och människorna i den,” säger Freddie Hammarsten.

Tillsammans med Stridsbergsveteranerna och Viktor H Films har vi tagit fram ett antal filmer där veteranerna fritt har fått berätta om sin tid och sina minnen från sin anställning hos Stridsberg och Biörck. Lördagen den 17 juni, under Den Stora Invigningsdagen, kommer allmänheten för första gången kunna ta del av de berättelserna.

Vårviks första hyresgäst – Stilbyrån

Stilbyrån öppnar butik i Filfabriken på Vårvik som första hyresgäst. Ägaren Therese tycker att Vårviks miljöer och hållbarhetstänk matchar Stilbyrån på ett fint sätt. Den nyetablerade butiken slår upp portarna den 17 juni i samband med invigningen av nya Stridsbergsbron, då även visningen av stadsdelen Vårvik äger rum.

”Autentisk kulturmiljö”

Therese Johansson har bedrivit verksamhet sedan 2010. Fram tills nu har Stilbyrån hållit till på annan ort. Senast i Öfvre fabriken på Nääs fabriksområde utanför Göteborg. Nääs fabriksbyggnader har liksom Vårvik en historisk koppling genom att de byggdes i början av 1900-talet och består av stora industribyggnader med höga fönster.

– Den här typen av miljö är viktig att bevara som vårt kulturarv, menar Therése.
Den unika miljön på Vårvik med historisk anknytning spelade en stor roll när Therese tog beslut om att hitta en ny etableringsplats för Stilbyrån, närmare Trollhättan.

– Jag letade efter en autentisk kulturmiljö och anmälde intresse så fort jag såg att det var ett gammalt fabriksområde som var på gång att utvecklas i Trollhättan.

Takfönster, sk. taklanterniner släpper också in mycket ljus,

Flyttar hem

Therese beslut att flytta butiken till Trollhättan beror också på att hon själv bor alldeles i närheten av Vårvik. Hon tycker det känns fantastiskt att enkelt kunna öppna butiken när någon svänger förbi och den bekvämlighet det medför i vardagen.

Therese har inte alltid arbetat med inredning på heltid, hon är egentligen utbildad ekonom i grunden och har arbetat i ett flertal branscher. Therese fick ett cancerbesked runt år 2019, vilket fick henne att inse att hon behövde göra stora förändringar i sitt liv. Hon kände att hon behövde bryta sig loss från sitt gamla liv och starta på nytt. Nu i efterhand upplever Therese att övergången ändå varit relativt enkel och att hon nu är på rätt plats, något som inte kändes så tidigare.

Stilbyrån är en konceptbutik som bjuder på upplevelser i butiken. Therése skapar miljöer för att inspirera till återbruk. Vid Nääs fabriker har Therese ordnat flera event ihop med de konstnärer och hantverkare som skapat de produkter hon säljer i Stilbyrån. Nu ser hon även fram emot att vara värdinna för kommande Stridsbergsrelaterade event.

Stilbyrån säljer allt från antikt till nutida begagnat. På Instagram går butiken under namnet @stilbyran. Therese handplockar och följer principen att sakerna får tala till henne. Allt handlar om att bidra till cirkularitet. Jag är noga med exempelvis materialval när jag söker efter begagnade produkter, säger Therese.

Gamla möbler får nytt liv hos Stilbyrån.

Därför sneglar Stilbyrån även mot produktutveckling av framförallt möbler, men även tyger. Butiken säljer även samtida konst och hållbar design på kommission, vilket innebär att Therese säljer åt kreatörer.

– Vi har till exempel flera keramiker och väggkonst i vårt galleri. Jag försöker välja objekt med uttryck som ligger i tiden, men som gärna sticker ut. Samtidigt inspireras jag mycket av de designers som skapar sådant som håller över tid, berättar Therese.

Som handen i handsken

Nu hoppas Therese att detta är vad Trollhätteborna har saknat och att de blir väl mottagna på Vårvik och i Trollhättan. Hon ser fram emot att Stilbyrån blir en del av det lokala utbudet inom konst och inredning i Trollhättan. Att Stilbyråns etablering är viktig för den nya stadsdelen Vårvik är något som Viktor Johansson affärsutvecklingschef på Kraftstaden, håller med om:

– Stilbyrån passar in som handen i handsken på Vårvik. Inredningsdetaljer med karaktär från förr kombinerat med hållbar design och kreativa uttryck gör att områdets profilering stärks ytterligare. En viktig pusselbit som bidrar positivt till stadsdelens attraktionskraft.

Therese har även planer på att bjuda in till kreativa kurser där man kan lära sig om återbruk eller att kunna erbjuda kursdeltagare att stå vid staffli och måla i Filfabriken. Men kurserna är framförallt tänkta att ge inspiration till ett hållbart levnadssätt.

”Nu väntar vi bara på att hela filfabriken ska fyllas av fler verksamheter och framförallt kunder.”

– Therese Johansson

Stilbyrån slår upp sina portar den 17 juni i år i samband med invigningen av Stridsbergsbron och visning av stadsdelen Vårvik.

– Det är riktigt kul att Stilbyrån flyttar in i Filfabriken. Stilbyråns blandning av återbruk, vintage och noggrant utvald design är ett koncept som går hand i hand med Vårviks hållbarhetsfokus. Härligt att Filfabriken redan till sommaren får sin första hyresgäst och fylls med liv och rörelse, säger Malin Nyberg, stadsdelsutvecklingschef på Trollhättan Exploatering.

Filfabriken – en kronjuvel som skiner på nytt

Den u-formade fabriken var i riktigt dåligt skick när renoveringen startade. Det nordvästra hörnet hade så stora sättningar att väggarna fick plockas ner, tegelsten för tegelsten. Hela grunden och fönstersmygarna har nu pålats och man har murat om hela hörnet. De trasiga tegelstenarna på fasaden har bytts ut, och nya, svarta fogar bryter av mot det varmröda teglet. Den gamla fabriken har fått liv på nytt.

En byggnad av sin tid

Den gamla Filfabriken byggdes 1909 och är strategiskt placerad utmed järnvägen, vilket är anledningen till dess omsorgsfullt dekorerade tegelfasad. Tidigare inhystes här lager, packbod, plåtförråd, samt en snickeriavdelning liksom ett filhuggeri. På byggnadens fasad annonserades: “Stridsberg & Biörck”, söderut under storhetstiden.

Byggnaden har ett historiskt värde av sin tid, eftersom den skildrar utvecklingen av en rationell fabrik från sågtandade tak till lanterintak. Eftersom lysrör fick sitt stora genombrott först på 1940- och 50-talen var det dessförinnan viktigt att få in dagsljus i fabrikerna. De stora, spröjsade fönstren i Filfabriken blev lösningen på problemet. Något som arbetarna i fabriken säkert hade nytta av.

Bevara och återskapa

Filfabriken har en traditionell utformning i tegel och är byggd i nationalromantisk stil. Byggnadens exteriöra fasader har en dekorativ mönstermurning med tandsnitt som markerar takgesimsen. Kring fönstren finns mönstermurade rundbågar. Fasaderna är rytmiskt avdelade genom stödpelare vilka bär upp de stora hallarna. Byggnaden, med sina stora, rundbågade järnfönster, tillsammans med frontespis, stävpelare och fastighetens ålder har sammantaget bidragit till att man velat bevara den.

Filfabriken är därför en av flera byggnader som är skyddade mot rivning, det enligt Länstyrelsens beslut och bestämmelser. Man har beslutat att värdefulla byggnadsverk som industribyggnaderna på Vårvik inte ska rivas. Bestämmelserna som gäller för Filfabriken innebär att i första hand bevara byggnaden, restaurera och i delar återskapa så som det byggdes för ca 100 år sedan.

Nu pågår en omfattande renovering av Filfabriken. Ytterväggarna restaureras utan isolering och de gamla fönstren i gjutjärn får inte ersättas med moderna fönster, i enlighet med dåtidens byggnadsstandard helt enkelt. Samtliga är faktorer som påverkar energiförbrukningen i Filfabriken. För att möta dessa förutsättningar har det gjorts energieffektiviseringar som att isolera tak, bottenplatta och golv. Gjutjärnsfönsterna har fått isolerglas och dessutom ska en kostnadseffektiv och klimatsmart fjärrvärmelösning i kombination med ett väl tilltaget radiatorsystem installeras.

den gamla entrégatan – nu omdöpt till Sliparegränd. Målsättningen är att lokal ett och två ska vara klara till broinvigningen i början av sommaren.

– Det ska verkligen bli roligt att få släppa in folk i Filfabriken efter all restaurering som har gjorts här, säger Tobias Björk, projektledare på Kraftstaden.

Tobias berättar också att det är flexibla lokaler som har många användningsområden för event, butiker, hantverk medmera.

Nu grönskar det på Vårvik

Nu när gator, torg, busshållplatser och belysning har installerats har det blivit dags att börja plantera Vårviks noga planerade grönska. Landskapsarkitekten Anna-Karin Skoog har utformat planen för grönskan på Vårvik. Enligt planen kommer 30 000 buskar, perenner och lökar att planteras för att skapa rumslighet och bidra till den biologiska mångfalden.

Nu har planteringen av nya växter kommit igång på Vårvik.
Det är en omfattande arbetsuppgift att plantera de närmare 30 000 buskar, perenner och lökar som har beställts. Uppdraget är tilldelat Essunga plantskola och det är det största uppdrag som de någonsin har haft. Utöver detta ska de nya träden som ska pryda Vårvik planteras senare.

Planeringsarbetet för plantering av växter på Vårvik startade under hösten 2022. Artrikedom och mångfald har varit otroligt viktiga aspekter när man planerat för vilka växter som ska planteras i Vårvik. Hela 93 olika sorters perenner har valts ut.

Det kommer bli en mångfald av växter som är noggrant utvalda för att framhäva de olika platsernas kvaliteter och samtidigt gynna den biologiska mångfalden på Vårvik. Efter att perenner och buskar är på plats kommer träden att planteras. Det är viktigt att ersätta de nedtagna träden (läs mer i artikeln Vissa träd på Vårvik angripna av Granbarkborre) med nya som kommer bidra till att skapa rumskänsla i naturen.

Så kallade Rain gardens kommer bidra med gröna stänk över hela Vårvik.

Landskapsarkitekten berättar

Anna-Karin Skoog är landskapsarkitekt för Bjerking och hon har tillsammans med sina kollegor ansvarat för ritningar, uttryck och växtval. Det arbetet har skett i samråd med staden, NCC och framför allt Stadsträdgårdsmästaren som är den som tillsammans med sitt team, kommer att ansvara för skötseln av växtligheten framöver.

Arkitekterna har jobbat mycket med själva rumskänslan. Det vill säga att man som besökare eller boende ska känna att man rör sig in och ut ur olika ”rum” när man vandrar omkring på Vårvik. Man har bland annat arbetat med geometri och varierande materialval, berättar Anna-Karin.

– På Stridsbergstorget har vi jobbat mycket med uttrycket hos de gamla industribyggnaderna, de har fått bli styrande i hur omgivningarna runt omkring ser ut. Inte minst i valet av rött marktegel, det är ett beslut jag är väldigt nöjd med, säger hon

Anna-Karin Skoog, landskapsarkitekt, Bjerking. Foto: Bjerking

Industribyggnaderna har även fått vara styrande i val av växter och deras utformning. På torget kommer en allé av lindar att planteras. Lindarna ska klippas i kvadratiska former för att utsikten över filfabriken inte ska blockeras av höga grenar och bladverk. I och med den kvadratiska klippningen uppstår illusionen att man sitter under ett tak, något som ytterligare förstärker rumskänslan.

Kontraster

Om Stridsbergstorget har fått ett ganska rektangulärt uttryck är gradängen framför Martinverket dess raka motsats. Planteringarna och sittytorna på platsen har utformats med runda mjuka och organiska former som tar stor hänsyn till platsens naturliga utformning. Det står i fin kontrast till det intilliggande bergets hårda och svala känsla.

Thyras Park kommer bli utformad som ett “rum” med en naturplantering som har en mer ängslik karaktär. I Thyras Park blir det ännu ett intryck, ett ”rum” med en mer ängslik naturplantering. Alldeles intill vattnet, med frösådd och mycket småplantor spatialt utplacerade, är det en ideal plats för Vårviks mycket uppskattade, dammfladdermöss.

De runda formerna ger ett mjukt och organiskt intryck.

Mat till Vårviks pollinatörer

Från stadens sida har det varit viktigt att den nyplanterade växtligheten på Vårvik, gynnar den biologiska mångfalden. Att det budskapet beaktats märks i Bjerkings presentation av växter för Vårvik. Där skriver man:

“Med hjälp av växtmaterialet har vi komponerat och skapat variation för att ge olika upplevelser inom Vårvik. Var plats har fått en egen identitet. Årsvariation i form av vinterskrud, bärande buskar och blommor som erbjuder pollen samt nektar från tidig vår till sen höst.”

För humlor och bin och andra pollinatörer är pollen och nektar livsviktig föda. Förutsättningarna är alltså goda för en rik biologisk fauna och även till viss del flora på Vårvik.

Thyras Park, klar till sommarens invigning

*Bild: Foto med vy av Vårvik från öster. Thyras park med träddunge ses i mitten av fotot, belägen norr om bron.*

Thyras park ligger norr om västra brofästet vid nya Stridsbergsbron på Vårvik. Det är en lummig liten udde på Vårvik som har fått namnet Thyras park efter Thyra Reuterwall, (född Stridsberg) dotter till bruksägaren Ernst Stridsberg och hans fru Erika. Konstverket Visionären, skapad av konstnär Lena Flodman, kommer att placeras i hjärtat av parken där en gångväg kommer att anläggas runt konstverket. Det kommer även finnas möjlighet att slå sig ned en stund på arrangerade sittplatser i parken med oslagbar vy ut över kanalen. Missa inte att kolla in denna pärla på invigningsdagen 17 juni. Läs mer om broinvigning / invigning av Vårvik här >>

– Det är himla kul att vi kan ära denna anmärkningsvärda kvinna med en egen del av framtidens Vårvik”, förklarar Stadsdelsutvecklingschef Malin Nyberg

”Jag kan inte hjälpa att jag alltid haft idéer. Jag har ej heller förmått skjuta ifrån mig vad jag såg av orättvisor och dylikt, utan i stället har jag huggit i.”

– Thyra Reuterwall

Mer om Thyra

Thyra föddes 1874 och växte upp i Torshälla i Södermanland men flyttade som femåring till Trollhättan med sin familj. Thyra berättade själv om flytten när hon intervjuades för Tidningen Trollhättan den 22 december 1959. Den ena ångbåten som fraktade maskinerna sprang läck mitt ute på Vänern i en storm, berättar Thyra. Men allt slutade lyckligtvis väl. Thyras far Ernst Stridsberg var ägare och grundare av Stridsberg & Biörck. Företagets produktion flyttades vid detta tillfälle, år 1879 till Trollhättan.

Thyra var den enda i syskonskaran på tolv barn som fick ta studentexamen. 1898 gifte hon sig med Knut Reuterwall och fick två döttrar, Ragna och Gunvor. Thyra kom att göra ett starkt intryck i Trollhättan, som ännu inte var stad när hon flyttade dit med sin familj. Thyra hade nämligen energi som räckte till för de mest skiftande saker, oavsett om det gällde att stifta en förening eller att skaffa pengar till något behjärtansvärt ändamål.

Stiftade tuberkulosfond

Som nygift bodde Thyra med sin man i Trollhättan och hon berättar i intervjun från 1959 att hon ofta kände sig beklämd över hur ofta kyrkklockorna ringde över avlidna. Dessa hade för det mesta ryckts bort i unga år i tuberkulos. En natt berättade hon för sin man att hon tänkte göra något mot tuberkulosens härjningar i Trollhättan. Med hjälp av vännerna Emma Nydqvist, Agnes Zetterberg och Sofie Krönlein inrättade man en styrelse som kallades förvaltningskommittén för Trollhättans Tuberkulosfond. Fonden bidrog därefter till att många tuberkulossjuka trollhättebor kunde få sjukvård på Kroppefjälls sanatorium. ¹

Startade barnhem

I intervjun i tidningen Trollhättan kan man även läsa om hur det gick till när Thyra startade barnhem i staden. Via diakonissan fick Thyra kännedom om hur besvärligt det var för de fattiga i Trollhättan. Diakonissan bad “fru Reuterwall hjälpa henne att skaffa ett rum, där småbarn kunde få vara och tas om hand, när det hände något i familjerna”. Thyra tyckte att det var beklämmande att småbarnen kom till fattighuset och ålderdomshemmet. Eftersom Thyra var handlingskraftig och hade kontakter med bemedlade människor beslutade hon sig för att göra något åt missförhållandena. Efter att ha pratat med sin far fick hon en tomt och en grundplåt på 1000 kronor. Thyra fick ihop ytterligare 7000 kronor via andra insamlingar och överlämnade åt sin pappa att ordna med bygget. Barnhemmet drevs senare av Landstinget och var något som Thyra var stolt över.

Öppnade privatskola

När Thyra blev änka 1905 lämnades hon ensam med två små barn vilket blev ett hårt slag för henne. Tack vare sin far behövde hon dock aldrig lida nöd. Men Thyra hade en stark vilja att stå på egna ben. Hon hade börjat undervisa sin äldsta flicka, och då blev också vänner till Thyra angelägna om att hon skulle ta hand om även deras barns utbildning. Och så blev det! Skolverksamheten blev så populär att Thyra 1910 byggde ett eget hus, beläget vid Kungsgatan, intill hotell Bele. Där drev hon sin skola fram till 1915.

Thyra hade alltid extra sympati för barnen, speciellt de födda i fattiga familjer. Bild från Innovatums bildarkiv. Staveredsmosse.

Utöver detta ordnade Thyra bland annat även en julafton för gamla och ensamma som fick äta sig mätta och lyssna på musik i församlingshemmet. På frågan om hur hon hunnit med allt berättar hon i tidningen Trollhättan att det bland annat berodde på att hon blev änka vid så unga år och att hennes barn flyttade hemifrån ganska tidigt. Dessutom hade hon en god ekonomi och gott om tid. Hon berättar:

– Jag kan inte hjälpa att jag alltid haft idéer. Jag har ej heller förmått skjuta ifrån mig vad jag såg av orättvisor och dylikt, utan i stället har jag huggit i.

Med allt Thyra uträttade för Trollhättans fattiga och sjuka är hon väl värd att minnas och uppmärksammas på Vårvik!

¹ Kroppefjälls sanatorium var en sjukvårdsinrättning vid Dals Rostock i Melleruds kommun.

Vårviks unika konstprogram

Den konstnärliga utsmyckningen av Vårvik börjar ta form. Vårviks konstprogram utgår från helhetsperspektivet, med en gemensam tanke som ska inkludera hela stadsdelen. Tanken med programmet är att bana väg för den typ konst som lyfter totalupplevelsen av Vårvik, både för boende och besökare. Redan nu har ett antal konstverk och placeringar spikats. Samtliga med en tydlig och spännande koppling till platsen, människorna och naturen.

Konst kommer placeras ut på offentliga platser över hela Vårvik. De röda ringarna visar deras ungefärliga placering.

Visionen i konstprogrammet som antagits för Vårvik syftar till “att berika området med konst och ge fler människor tillgång till konst”. Programmet har tagits fram i dialog mellan Trollhättan Exploatering AB, Trollhättans Stads Kultur- och fritidsförvaltning samt konstkonsult Suzsanna Larsson Gilice från Konstnärscentrum Väst. Konsten ska både berika platsen för de som bor och verkar där men även för de som besöker Vårvik.

”Berika området och ge fler människor tillgång till konst.”

Andra viktiga aspekter som man beaktar är att konsten ska ge stadsrummet nya värden och stärka identiteten. Dessutom vill man att konsten tillför Vårvik kulturhistorisk identitet, en samtida spegling som samverkar med naturhistoriska värden. Det är också viktigt att konstverken är tillgängliga för alla, har en social koppling och inbjuder till dialog.

Trollhättans Stad arbetar utifrån styrdokumentet ”Offentlig miljö som konstform – Fyrbodals-modellen”. Nyckelord i modellen är delaktighet, identitet, inspiration, mötesplats, rörelse, skönhet, tillgänglighet, trivsel, trygghet och överraskning.

Tre platser utsedda för konst

Följande tre platser har utifrån ovan nämnda kriterier utsetts som lämpliga att förses med konst:

Stridsbergs torg: I slutet av 2021 upphandlades Vårviks första offentliga konstverk, Lanterna av David Svensson. Lanterna placeras på Stridsbergs torg som är navet i stadsdelen där konstnärens uppdrag varit att gestalta företaget Stridsbergs & Biörcks världsledande industriella produkter. Lanterna är en 6 meter hög lyktskulptur i stål och glas och utgår från av ett ”nav” och en cirkulär hjulform som refererar till svänghjulet i Martinverket. I hjulet är sju olikfärgade glasglober monterade som kommer bjuda på ett vackert ljusspel. Under 2022 har tillverkningen av Lanterna pågått. Till exempel har de handblåsta stora glasgloberna tillverkats på Kosta glasbruk i Småland.

Modell över *Lanterna* som blir sex meter hög i verkligheten.

Glasgloberna tillverkas på Kosta glasbruk av den absoluta yrkeseliten.

Lena Flodmans modell av Visionären med
gångvägar och sittmöjlighet runt omkring.

Detaljbild över material och struktur av konstverket.

Thyras park: Det andra konstverket som upphandlades under förra året är Visionären som kommer finnas i den nyanlagda Thyras park. Parken ligger precis vid älven, norr om Stridsbergsbron och är uppkallad efter Thyra som var dotter till Ernst Stridsberg och en varmhjärtad filantrop för mindre bemedlade människor. ”Jag kan inte hjälpa att jag alltid haft idéer. Jag har ej heller förmått skjuta ifrån mig vad jag såg av orättvisor och dylikt, utan i stället har jag huggit i” – Thyra Reuterwall Citat från Thyra Reuterwall som präglat skapandet av Visionären och inspirerat konstnären Lena Flodman i material- och motivval. Verket är gjutet i aluminium, är cirka två och en halv meter högt och är fullt av referenser till Thyras liv och gärning. Visionären representerar de utsatta barnen som Thyra hade sådan stark medkänsla för. En visionär har blicken inställd på framtiden. Barnen är allas vår framtid.

Gläntan: Vid Vårviks norra entré är det planerat för ett parkområde genom vilket boende och besökare kommer kunna promenera. Där ska det också placeras ett konstverk. Vilket konstverk som kommer uppföras här är ännu inte fastställt. Allt eftersom människor flyttar in på Vårvik så förordnas det att man i Konstprogrammet inför kommande, framtida konstupphandlingar som skapar dialog med boende, verksamma och besökare. Allt för att bidra till en inspirerande och engagerande offentlig miljö på Vårvik

Den turkosa rutan markerar var konstverket är
tänkt att placeras.

Läs mer om

En ny stadsdel tar form

Utbyggnaden av Vårviks offentliga ytor rullar på som planerat oberoende av bostadsutvecklingens tillfälliga uppehåll. Gator, torg, busshållskurer, belysning och dagvattenhantering har alla installerats enligt plan. Dessutom är en hel del växtlighet, cirka 30 000 plantor, planterade eller på väg att planteras.

Ovan mark

Asfaltering av både huvudgatan och gång- och cykelbanorna är klar, och de omkringliggande lokalgatorna är också klara att användas. Under 2023 kommer fortsatt asfaltering ske på sträckan närmast bron och även i kvarter Knorren i nordvästra Vårvik.

Vårviks mittpunkt Stridsbergstorget, bjuder på en bred variation av material, färger och texturer. Marktegel, gatsten, betongplattor, grus och växtbäddar samsas här. Mellan torgets svarta pelare ska linspända ljusarmaturer hängas och intill den gamla kontorsbyggnaden byggs en aktivitetsplats med Parkourtema. Just det röda teglet till marken har valts med omsorg för att det så vackert knyter an till tegelväggarna i de gamla fabriksbyggnaderna.

Stridsbergstorget med sitt, bland annat röda marktegel.

Ytskikten

Översta lagret

Markbeläggning av olika slag har alltså kommit på plats. Asfalt, marktegel, betongplattor och återvunnen kullersten varvas med mjukare inslag som trädäck, planteringslådor och corten som tillsammans skapar en dynamisk, levande och vacker miljö som speglar historia och framtid.

Marktegel i fiskbensmönster på Stridsbergstorget.

Återbrukad gatsten har lagts i parkeringsfickor och har använts som dekorativa inslag runt lyktstolpar och liknande. På flera platser runt omkring i Trollhättan har gatsten genom åren ersatts av asfalt eller andra marktäckande material, sten som då tagits till vara och sparats. I enlighet med vår hållbarhetsfilosofi har vi nu återbrukat dessa stenar på Vårvik. På grund av sina slitstarka egenskaper valdes stenen också som material i skyfallsrännorna.

Dagvatten

På Vårvik renas dagvatten genom att regnvattnet rinner av till nedsänkta planteringsgropar (växtbäddar). Dessa bäddar är uppbyggda för att kunna sakta ner stora mängder dagvatten från att nå gatunätet, samtidigt som vattnet renas från partiklar och föroreningar när det filtreras ned genom olika jord- och gruslager. Längst ned i planteringsgropen samlar en dräneringsledning upp dagvattnet och leder det vidare till dagvattennätet i gatan.

Asfalt, grus, cortenplåt och växtlighet samsas här.

Under marken – lager på lager av ledningar

Ledningar och åter ledningar har lagts ner i marken för att få undan all infrastruktur; vatten och avlopp, el, fjärrvärme, belysning, fiber och dagvatten som behöver få ha sitt utrymme på Vårvik. Ovanpå detta minutiöst planerade rutnät har det slutgiltiga ytskiktet kommit på och nu har även busskurer, lampstolpar, räcken och en lekplats installerats.

Exempel på markarbeten under jord, i genomskärning.

Under ytskikten

0,6 meter ner – el och fiber

Elkablar och fiberkablar ligger oftast i gångbanorna på cirka 0,6 meters djup tillsammans med gatubelysningskablarna. Kablarna korsar ovanför alla övriga ledningar i sina anslutningar till olika bostadskvarter.

1 meter ner – fjärrvärmerör

Ovanför VA-ledningarna ligger fjärrvärmerören. Dessa rör är alltid isolerade och brukar ligga på cirka 1 meters djup. Fjärrvärmen förser bostadshusen med energi för uppvärmning och varmvatten.

1,6 meter ner – dricksvattenledningar

Dricksvattenledningarna ligger på frostfritt djup och i Trollhättan innebär det cirka 1,6 meter under gatunivå. Dricksvattenledningarna är trycksatta och ska kunna förse alla hus och lägenheter med dricksvatten ända upp till de översta våningarna i flerbostadshusen med upp till 10 – 12 våningar. Dricksvattenledningarna löper i alla stadens gator och kan ibland behöva en tryckstegringsstation för att höja trycket.

2 meter ner – dagvattenledningar

Ovanför spillvattenledningen på cirka två meters djup ligger dagvattenledningarna, det finns en separat dagvattenledning för det renade gatudagvattnet och en separat dagvattenledning för kvartersdagvattnet. Kvartersdagvatten avser regn som faller inom kvartersmark på tak och innergårdar. Dagvattenledningarna löper i alla stadens gator och mynnar slutligen ut i Göta Älv.

2,5 till 3 meter ner – spillvattenledningar

Underst, oftast på två och en halv till tre meters djup ligger spillvattenledningen dit alla bostadskvarterens avlopp är kopplade. Spillvattennätet löper i alla stadens gator som ofta är sammanlänkade med spillvattenpumpsstationer som lyfter och pumpar spillvattnet vidare till stadens reningsverk.

Snabbfakta saneringen

Saneringen påbörjades 2019 och höll på till 2021
170 000 ton jordmassor grävdes bort under arbetet
Det krävdes 10 000 lastbilslass för att frakta bort massorna
10 000 meter vattenledning, 3 400 meter fjärrvärmeledningar, 14 700 meter elledningar.

Bland avfallet hittades bl.a rostiga sågklingor, krossat glas, gamla slipstenar och en fortfarande tillsluten gasflaska som fick hanteras av experter.