Tre busslinjer tar vägen om Vårvik

När den nya stadsdelen byggs ut hakar kollektivtrafiken på. Vårvik kommer att trafikeras av inte mindre än tre av Västtrafiks busslinjer. Under rusningstid är tanken att nya linje 26, linje 41 och linje 65 gemensamt ska trafikera hållplatsen på Vårvik så ofta som var femtonde minut.

Västtrafikbussar – en vanlig förekomst på Vårvik. (Visionsbild.)

Kollektivtrafikens flexibilitet i kombination med rätt frekvens är avgörande faktorer när det handlar om att göra färdmedlen så attraktiva som möjligt för potentiella resenärer. För oss som av ekonomiska och miljömässiga skäl strävar efter att välja bort det fossildrivna, egenägda färdmedlet till fördel för mer hållbara alternativ är kollektivtrafikens tillgänglighet ett direkt avgörande element.

Väljer du den lokala kollektivtrafiken framför en egen bil bidrar du till exempel till minskad trafiktäthet, främst i de centrala stadsdelarna. Därför har kollektivtrafiken en given funktion i Vårviks totala trafikplanering.

Under rusningstid, eller högtrafik som det också kallas, är tanken att linje 26 och linje 41 ska gå med kvartstrafik till och från hållplats Vårvik. Det innebär att linjerna samplaneras för att tillgodose resenärerna med bussar var 15:e minut. Övrig dagtid är tanken att bussarna ska gå var trettionde minut.

Exakta tidtabeller är ännu ej fastslagna. Den uppdaterade tidsplanen för exploatering av bostäder på Vårvik kan potentiellt påverka startdatum för dessa rutter. Västtrafik fattar beslut om detta i ett senare skede.

Vårviks Busslinjer

Linje 26: Trollhättan RC-NÄL.
Linje 41: Resecentrum-NÄL. Snabbuss
Linje 65: Vänersborg Resecentrum-Överby-Trollhättan

Fakta

Det trafikavtal som har upphandlats mellan Västtrafik och Nobina kommer att innebära vissa förändringar för några av de befintliga linjerna. Linje 41 och 65 dras om, leds över nya Stridsbergsbron och stannar vid hållplatsen på Vårvik. Därtill kommer linje 26 som blir helt ny och går mellan Trollhättan resecentrum och NÄL. Från NÄL fortsätter turen som linje 61, vilken finns på plats redan i dagsläget.

Uppdaterad tidplan för inflytt på Vårvik

Det är flera faktorer som ligger till grund för beslutet att flytta fram tidplanen för bostadsbyggandet på Vårvik, vilket innebär att första inflytt sker först 2025.

Överklagan på Eidars och Kraftstadens gemensamma upphandling av kvarteret Varpan/Stafettpinnen samt underjordiskt garage och indraget investeringsstöd till hyresrätter i kombination med rådande världsläge, materialbrist och den markanta ökningen av materialkostnader, är synnerligen starka faktorer som ligger till grund för beslutet att justera tidplanen.

– Vi anpassar oss efter rådande läge, för slutresultatets bästa, förklarar Kraftstaden och Trollhättans Exploaterings VD Anders Torslid.

– Att forcera fram enligt en tidsplan som baserades på helt andra förutsättningar vore oansvarigt. Enigheten samtliga parter emellan gällande detta beslut, gör att vi känner oss helt trygga med att planera om, fortsätter han.

Inflyttning sker sannolikt alltså under 2025. En tidsuppskattning baserad på den gemensamma kunskap inblandade parter besitter i nuläget. Fortsatta negativ utveckling i världen skulle i sämsta fall kunna innebära ytterligare förskjutning, men det är inget som Torslid vill sia om i nuläget.

– Det som känns bra är att ingen av de inblandade aktörerna har hoppat av eller är missnöjda till följd av den förändrade tidplanen, förklarar Vårviks Stadsdelsutvecklingschef Malin Nyberg.

– Alla är rörande överens om att detta är det bästa alternativet i ett projekt där många moment sker i symbios med varandra.

Projekten på Vårvik som fortsätter enligt plan.

Men några av delprojekten på Vårvik rullar på enligt plan, trots omvälvande tider. Detta på grund av att de redan hunnit komma en bra bit på väg i produktionsfasen eller för att de har ett tag kvar i själva projekteringsfasen (planerandefasen) innan det är dags för de delarna som innebär praktiska åtaganden och åtkomst till bland annat byggmaterial.

Kulturmiljön och restaureringsarbetet av filfabriken löper på enligt plan.
NCC:s arbete med gatuutbyggnaden fortlöper.
Planering och utredningsarbetet gällande den avancerade restaureringen av Martinverket har flertalet moment kvar i sin planeringsfas.

Projekteringen av parkeringshuset fortsätter enligt plan.
Den sista kvarvarande detaljplanen för Vårvik fortsätter som planerat. (Gällande Knorrendelen av Vårvik där bland annat förskola och vård-omsorgsboende för äldre ingår.)
Peabs arbete med bron är långt gången i sin produktionsfas och fortlöper enligt plan.

Kommunstyrelsens ordförande Paul Åkerlund är lika övertygad som övriga parter gällande beslutet att flytta fram tidsplanen.

– Trollhättans behov av nya bostäder kvarstår och framtidstron är fortsatt stark, världsläge till trots. På detta vis behåller vi bäst våra ursprungliga, hållbara strategier om Vårvik även om de råkar bli aktuella något senare än tänkt, förklarar han.

Kontakt

VD
Anders Torslid
anders.torslid@kraftstaden.se
0704-93 66 99

Stadsdelsutvecklingschef
Malin Nyberg
malin.nyberg@kraftstaden.se
0520-52 81 74

Kokospalm istället för mikroplast på Vårvik

Kokospalmen växer vanligtvis i tropiskt klimat, ofta i närhet till större vattensamlingar blir ungefär 20 till 30 meter hög. Vad har då ett träd från tropikerna med Vårvik att göra? Förklaringen återfinns i slänten mot järnvägen i Vårviks sydöstra hörn. Där har det placerats en kokosmatta. Detta är en synnerligen genomtänkt produkt som gynnar såväl djur och människor, som naturen och den biologiska mångfalden.

Av kokospalmens användningsområden är det kokosfibern som är intressant i det här projektet. Det bruna, trådliknande materialet i det mellersta skiktet i kokosnöten spinns till långa rep som sedan vävs till nät. När näten används i anläggningsarbeten kallas de för erosionsmattor.

Kokosmattan på plats i slänten. Detta blir en grogrund för en mängd olika växtarter.

Ett miljövänligare erosionsskydd

Mattorna rullas ut över den aktuella ytan, ofta täckt av jord eller sand, och förankras i marken med träspett. Vid plantering skär man ett kryss i passande storlek i mattan och planterar som vanligt. Anledningen till att man använder en eroderingsmatta är att förhindra erosion, alltså att jordmassor okontrollerat rör på sig. Det kan ske via starka vindar, regnfall eller, som den stora risken i vårt fall är, att sluttningen gör det svårt för materialet att ligga still.

Erosionsmattor är inte ett nytt eller speciellt ovanligt inslag i mark- och trädgårdsarbeten men dessa har vanligtvis varit gjorda av plast, gummi eller andra icke nedbrytbara material. Fördelarna med organiskt material är otvivelaktiga.

Hejdå till microplast

En erosionsmatta i kokos har fördelar så som, den ger nyplanterade och nysådda växter skydd och stöd under den känsliga tillväxtperioden utan att senare kväva samma planta när den har blivit större och behöver mer utrymme. När plantan är stor nog att stötta sig själv har kokosmattan förmultnat och under processen bidragit med näring till jorden.

På Vårvik kommer kokosmattan placeras precis intill Göta Älv som både är en dricksvattentäkt och hem för många vattenlevande arter. Ett ickeorganiskt material kan kontaminera vattnet med mikroplast eller bli ett oavsiktligt fiskenät där fiskar, fåglar och andra små djur kan fastna och dö. Tack vare att kokosnätet fort bryts ner i blöta miljöer försvinner denna risken.

Buffé för pollinerare

Mattan har en fuktupptagningsförmåga på 155%, vilket innebär att den kan agera fuktighetsbevarare under torra perioder och erbjuda ett attraktivt klimat för fler arter. Fler växtarter innebär dessutom en mer varierad fauna. Olika insekter, amfibier och däggdjur gillar uppenbarligen olika saker och på Vårvik kommer de erbjudas en riktig buffé. De inplanterade och frösådda växterna kommer locka en bredd av arter, där ibland de så viktiga pollinerarna. Pollinerare som i sin tur blir viktig föda åt Dammfladdermusen som ju ligger oss lite extra varmt om hjärtat. Precis som med så mycket annat på Vårvik tror vi att mångfald är den enda vägen framåt.

Kokosmattans främsta fördelar

Ger ett stabilt och hållbart erosionsskydd.
Nedbrytbar. Förmultnar helt inom 3-5 år
Speciellt lämpad för vattennära bruk.
Har en fuktupptagning på 155%
Ger stöd åt växter under tillväxtperioden.
Skyddar frön från skadligt UV-ljus under grodd.

Här kommer förhoppningsvis många arter trivas.

Gabionmurar och dess fördelar

En gabion är en stålgallerbur som fylls med sten för att skapa en stabil, prisvärd och tålig konstruktion. Namnet gabion kommer från italienskans gabbione som betyder just stor bur, väldigt passande då en stenfylld gabion kan väga så mycket som tre och ett halvt ton.

_{Bygge av gabionmur på Vårvik}. _{FOTO : Joachim Nywall}

Det är främst i anläggningsarbeten som man använder sig av gabioner, som då fungerar som ett alternativ till andra typer av murar, till exempel formgjuten betong eller murande varianter. Sin tekniska enkelhet till trots har gabionmurar flera olika användningsområden, som stödmur, fristående väggar, bullerskydd, erosionsvallar, markutjämning och insiktsskydd. Det är en kostnadseffektiv, flexibel, hållbar och dessutom vacker. Burarna kan fyllas med olika typer av sten för att skapa ett estetiskt tilltalande uttryck.

Ekologiska vinster

Det faktum att en gabionmur inte är en solid konstruktion gör att vatten fritt kan passera och samtidigt dräneras mellan stenarna. Detta är också en stor fördel om muren planeras att över tid naturligt infiltreras med jord och växter. Växterna tar upp det vatten de behöver medan överflödet dräneras bort. Resultatet blir en stabilare mur som samtidigt bidrar till den ekologiska mångfalden på platsen.

På Vårvik

På Vårvik byggdes det under hösten en 165 meter lång och 4 meter hög gabionmur längs med strandbanken norr om nya Stridsbergsbron. Muren som vackert speglar den naturliga strandlinjen fungerar, som gabionmurar så ofta gör, som stödmur för Knorretorpsvägen och huskropparna i kvarteren bakom. Anläggningen av stråket kommer innebära utfyllande markarbeten där muren spelar en avgörande roll.

Fem fördelar med Gabioner

Tåliga – tyngden och gallerkonstruktionen gör att de klarar stora påfrestningar.
Minskad skadegörelse – det faktum att muren får en ojämn yta gör den ointressant att klottra på.
Anpassningsbara – finns i flera olika former och storlekar inklusive cylinderformade.

Hållbara – livslängden varierar lite beroende på omständigheter runt omkring men ligger på mellan 50 och 100 år.
Lättmonterade – hamnar en bur lite snett vid montering är det lätt att korrigera i efterhand.

Hyveljärnfabrikens restaurering pausas

I väntan på beslut gällande Martinverkets framtida restaureringar och anpassningar, pausas fortsatt restaureringsarbete med Hyveljärnsfabriken till årsskiftet -22/-23. Därför kommer den byggställning som omger Hyveljärnsfabriken att tillfälligt plockas ner.

– Hyveljärnsfabrikens dåliga skick har överraskat i negativ bemärkelse, vi behöver stanna upp och planera om runt de nya förutsättningarna, förklarar Stadsdelsutvecklingschef Malin Nyberg.

Det instabila världsläget i kombination med kommande restaureringsplaner för Martinverket gör att det konstateras bli mer praktiskt att slutföra Projekt Hyveljärn parallellt med restaureringen av Martinverket. Beslutet kring fortsatt väg att gå senareläggs därför till kommande årsskifte då omarbetad plan för fortsatt restaurering ska vara klar.

– På detta vis får vi en mer samlad bild av kostnaden för kulturmiljön som helhet, förklarar Anders Torslid, VD för Trollhättan Exploatering.

Stridsbergsbron lanseras

I över ett år har det pågått förberedande arbete för just det här momentet. Fram tills nu har produktionen av Stridsbergsbron bestått av främst undervattensarbeten och gjutning av brostöd. Dessa är självklart fundamentala arbeten men nu är dags att introducera den första permanenta, horisontella komponenten. En del av själva överfarten kommer på plats, västra tillfartsbron.

I dagarna har det levererats cirka 60 meter stålbro till Vårvik uppdelat i flera, mer hanterbara segment. Under ett års tid har segmenten tillverkats i Halmstad för att sedan fraktas hit, målas i rätt rödbrun kulör och svetsas ihop till en sammanhängande konstruktion. Nu när den delen är avklarad har man påbörjat lanseringen vilket innebär att de sammansvetsade brosegmenten skjuts på plats över brostöden. Fram till mitten av juni ska det lanseras ut totalt 148 meter bro från Vårvik. De kvarvarande 88 metrarna levereras, målas och svetsas allteftersom.

Den rödbruna delen är själva bron. Träribborna till vänster markerar vart cykelbanan kommer löpa.

I denna första etapp ska totalt 27 meter av bron lanseras. I nästa etapp, som planeras att inledas vecka 14, tillkommer ytterligare 56 meter. Först när stålbron når den västra klaffkammaren mitt i älven, vid Konvaljeön kan konstruktionen sänkas ner och läggas till rätta på brostöden. Där ska den sedan fästas innan man gjuter en cirka 30 cm tjock cementplatta ovanpå. Först därefter kan man asfaltera ytan.

Löpande under det här arbetet ska även funktioner så som belysning, teknisk utrustning och avrinning installeras. Precis som alla annan dagvattenhantering på Vårvik kommer regnvattnet som ackumuleras på Stidsbergsbron även det ledas till Raingardens för att renas innan det leds ner i Göta älv. Traditionellt sätt rinner regnvatten från broar direkt ner i den vattentäkt den korsar utan någon form av rening och tar då med med sig olja, salt, gummi och metaller som kan finnas på vägbanan ner i vattnet.

Den blåa konstruktionen, kallad för ”nosen” är utrustad med en Prism, ett hjälpmedel för att styra bron rätt, hålla den i led och se till att den håller rätt höjd.

Ett av brostöden som stålbron kommer vila på.

Även i klaffkamrarna, på båda sidorna om älven, närmar sig stora målstolpar. I den västra har en stor väggjutning just avslutats och i den östra håller man på att riva träsponten som stöttat betongkonstruktionen. Själva klaffarna, alltså de mobila delarna av vägbanan, förbereds just nu för montage och svetsarbeten på hamnplanen i Trollhättans hamn. Därifrån kommer de fraktas vattenvägen till sin permanenta plats på Stridsbergsbron.

Beprövad metod för vattenrening i Göta Älv.

Stridsbergsbron är ett avancerat projekt innehållande mängder av utmaningar, direktiv och föreskrifter. Det rör sig inte bara om sedvanliga utmaningar såsom materialtillgång, komplicerade konstruktioner och arbetsplatssäkerhet utan det finns dessutom en rad miljö- och hållbarhetsdirektiv att ta hänsyn till. Ett viktigt sådant exempel är hanteringen av sediment.

Sediment kan enkelt förklaras som partiklar som flyter fritt i vatten för att långsamt, med gravitationens hjälp sjunka till botten. Den allra vanligaste uppkomsten av sediment sker när vatten i rörelse frigör och för med sig partiklar, ofta slam, lera och grus, eller vid vulkanisk aktivitet. Stora mängder sediment leder till grumling som i sin tur kan få negativa effekter för djur- och växtliv samt för vattenkvalitén. Sediment och grumling kan också uppstå till följd av mänsklig aktivitet, till exempel vid borrning och sprängning av berg vilket är fallet på Vårvik och i samband med bygget av Stridsbergsbron.

Så fungerar det på Vårvik

När grumlingen blir omfattande, som vid t.ex. undervattensarbete, behöver man utföra sedimentering för att rena vattnet. Då Göta älv dessutom råkar vara en dricksvattentäkt för cirka 700 000 personer i Västra Götaland blir miljökraven än högre på sedimenteringen här, liksom antalet åtgärder.

Magnus Paulsson, Projektchef för Stridsbergsbron och Kristina Lööf, kvalitets-, miljö-, och arbetsmiljösamordnare för densamma, berättar hur det tidigt i projektet blev uppenbart vilken insats som skulle krävas från Peabs sida för att kunna efterfölja alla krav som ställs.

– För oss har den begränsade ytan kring brofästena inneburit en rad olika utmaningar längs projektets gång. Så även i fallet med sedimenteringen, säger Magnus Paulsson.

På ställen där länsvattnet (vattnet som ska renas) är rikligt är det oftast mest praktiskt att använda sig av en anlagd damm eller bassäng. På Vårvik där det pumpas uppskattningsvis 30 kubik vatten i timmen behövs just sådana förutsättningar.

– För att kunna hantera den mängden vatten behöver dammarna komma upp i storlek vilket varit problematiskt när det är just yta vi saknar, berättar Magnus Paulsson. Trots det initiala problemet med begränsad yta så har man lyckats anlägga en adekvat damm, klädd med gummimatta för att förhindra att den nyligen sanerade marken kontamineras igen. Dammen har kapaciteten att hantera 100-tals kubik vatten varje dag.

En vattenfylld spont från vilket länsvatten pumpas för att sedimenteras.

Rening i öppet vatten

Den ovan beskrivna metoden för rening fungerar bara för vattenmassor som kan pumpas från ett avgränsat område till ett annat, till exempel en bassäng eller i Peabs fall, från en spont. I öppet, fritt strömmande vatten fungerar inte den här metoden. För att förhindra att sediment i öppet vatten ska spridas till den övriga älven har speciella ”siltgardiner” tillverkats. Exakt utmätta för att följa bottnens höjningar och sänkningar silas det upprörda vattnet genom siltgardinen. Grus, sand och andra partiklar filtreras bort medan det renade vattnet enkelt kan strömma vidare.

De två vanliga varianterna

Partikelavskiljande sedimentering – är baserad på att föroreningen är i partikelform. Strömmande vatten leds till en damm, partiklarna sedimenterar till botten och renat vatten kan släppas tillbaka till den ursprungliga vattenkällan.
Fällnings- och flockningsteknik – PH-justerande additiv tillsätts till vattnet för att föroreningsämnen ska övergå till partikelfas för att sedan kunna sedimentera enligt ovan.

Så går det till

– Länsvattnet pumpas först till en container i vilken en kontrollerad avskiljning kan genomföras om det skulle behövas, om exempelvis olja har läckt ut i vattnet. Därifrån pumpas det vidare till dammarna där sedimentet får falla till den makadamtäckta bottnen. I dammen har avskiljande väggar byggts upp av makadam. I dessa ”silas” sedan vattnet genom. Makadam är ett enkelt men smart sätt att först filtrera och sen binda sedimentet på botten.
– Kristina Lööf, KMA Peab.

Serneke blev vinnaren av markanvisningstävlingen

Under hösten utlyste Trollhättan Exploatering, ansvariga för utvecklingen av Vårvik en markanvisningstävling gällande det fjärde och sista kvarteret, Läderkulan, i byggnadsetapp ett på Vårvik. Efter noggrann granskning av de inskickade anbuden har Trollhättan Exploatering beslutat tilldela markanvisningen för kvarter Läderkulan till Serneke. Stort grattis!

Kvarter Läderkulan i grönt längs ner till höger.

Vinnare av markanvisningstävlingen

Under höstens markanvisningstävling utmärkte sig Serneke och vann därmed tävlingen där de tilldelas ett kvarter i ett av Vårviks bästa lägen. I direkt anslutning till älven, promenadstråk och dessutom nära kollektivtrafik och boendeservice. Malin Nyberg, stadsdelsutvecklingschef för Vårvik säger så här om beslutet.

– Serneke lämnade in ett förslag som höll en hög hållbarhetsnivå, både ur social och ekologisk synpunkt. Det faktum att 15 procent av bostäderna kommer öronmärkas till personer med mindre gynnsamma socio-ekonomiska förutsättningar är också en bidragande aspekt. Dessutom har de tagit fram en gestaltningsidé som stämmer väldigt väl överens med de gamla fabriksbyggnaderna och gestaltningsprogrammet. Vi ser fram emot detta samarbete med Serneke.

”Vi ser fram emot detta samarbete med Serneke”

Malin Nyberg,
Stadsdelsutvecklingschef Vårvik

Detta händer nu

De olika byggnadsetapperna på Vårvik, totalt fyra stycken, är indelade i olika kvarter. Denna första etapp, etapp ett, består av fyra kvarter som har tilldelats varsin exploatör. Det aktuella kvarteret, inringat och markerat i grönt ovan var det sista i etappen att åberopas och därmed är

exploatörerna fulltaliga i etapp ett. Precis som sina etappgrannar har Serneke nu två år på sig att projektera och presentera sitt byggnadsförslag utifrån sitt vinnande koncept. Detta för att säkerställa att byggnaden kommer uppfylla Vårviks hårda hållbarhets- och gestaltningskrav.

Visionsbild av Sernekes framtidakvarter på Vårvik. Observera att gestaltningen endast är ett förslag. Bild framtagen av Semrén och Månsson Arkitekter.

Jon Blomberg, affärschef projektutveckling på Serneke säger följande om deras etablering på Vårvik.

– Vårvik är en väldigt spännande ny stadsdel i Trollhättan som kommer erbjuda invånarna en hållbar livsstil med många naturvärden i en miljö präglad av sin industrihistoria. I vårt förslag har utgått ifrån dessa värden och skapat ett hållbart kvarter med attraktiva bostäder och inbjudande ytor för möten, aktiviteter och gemenskap. Vi är väldigt glada och stolta över att Trollhättan Exploatering AB gett oss möjligheten att tillsammans fortsätta utveckla kvarteret Läderkulan.

En markanvisning är en option/rätt att under viss tid och på vissa villkor ensam få förhandla med Tex AB om förutsättningarna för genomförandet av ny bebyggelse inom en byggrätt som Tex AB äger.

Trollhättans stads dotterbolag, Trollhättan Exploatering som ansvarar för utvecklingen av nya stadsdelen Vårvik, har delat in området i olika kvarter för att enkelt kunna fördela och sälja de olika byggrätterna till exploatörer som vill vara med och utveckla Vårvik. Exploatörerna kommer i sin tur att sälja eller hyra ut bostäderna till alla blivande Vårviksbor, i enlighet med de riktlinjer som specificeras i hållbarhetsprogram såväl som gestaltningsprogram.

Filfabrikens båge restaureras

Filfabriken skulle kunna benämnas som Vårviks arkitektoniska kronjuvel; speciellt dess karakteristiska välvda tegelbåge som så tydligt syns för förbipasserande både med bil, cykel och tåg. Just nu pågår restaureringen av bågen, ett strukturellt komplicerat, tidskrävande, men väldigt imponerande arbete.

Varannan rad kortsida ut och varannan rad långsida ut. Avgörande för bäringen.

Rad efter rad, alternerat, förskjutet och på varierande djup. Det är mycket att hålla reda på för muraren.

Det är en bitande kall vinterdag på Vårvik men inne i det vita tält som klär Filfabrikens sydvästra fasad är det behagliga tio grader. Vilket det behöver vara både för att det speciella murbruket ska gå att hantera och för att det ska härda. Just speciellt är ett bra ord för att summera restaureringen av tegelbågen och av hela Filfabriken.

– Den här typen av byggen förekommer inte längre, jag har hållit på länge men aldrig stött på den här typen av arbete. Det är också därför det är så himla roligt att få vara med på det här, speciellt i staden man själv bo i. Säger Magnus Strömbäck, ansvarig murare för bågen på Filfabriken.

Speciellt tegel, bränt på gammalt vis har beställts från Tyskland och murbruk och puts är också av traditionell standard, anpassat för den här typen av byggnad. Claus Bang, Platschef på Peab som ansvarar för restaureringen av kulturmiljön, berättar om materialet och det komplexa arbete som murarna utför.

– Idag när man murar med tegel gör man det av estetiska skäl, man vill ha ett speciellt utseende, utöver det finns det sällan hårda krav på murningen i sig. Här på Filfabriken murar vi en bärande konstruktion med dekorativ mönsterpassning som innebär individuell tillskärning av tegelstenarna. Dessutom använder vi oss av tre olika sorters stenar för att få till en kostnadseffektiv och framför allt tidsenlig konstruktion. De gamla stenarna som har åsamkats av frostsprängning kan vi byta ut mot nästintill identiska fast med modern hållbarhetsstandard. Det är jag stolt över.

Stenarna är placerade i så kallade förband, som skapar en slags vävning av stenarna. Att aldrig lägga teglet kant-i-kant skapar en starkare konstruktion.

Precis tillskärning av tegelstenarna är vad som krävs för att kunna efterlikna det vackra, välvda mönstret.

Hållbart och hållfast

Filfabriken, som upprättades på platsen år 1909 har under sina drygt 120 år blivit lagad i omgångar och vid behov. Detta innebär att runt om på byggnaden finns diverse olika tidstypiska och kreativa lösningar som har fungerat i stunden men inte nödvändigtvis gynnat varken hållfastheten eller utseendet i det långa loppet. Claus Bang fortsätter.

– I och med restaureringen av Filfabriken kan vi leverera en byggnad som inte bara är enhetlig, framtidsanpassad och hållbar, den kommer dessutom fortsätta att vara ett barn av sin tid, 1909. Ett kvitto på den tidens stolta fabriksarkitektur, med valvet som kronan på verket, bevarat för framtiden.

Murarare Magnus Strömbäck väger en av de röda tegelstenarna i handen och säger.
– När jag är pensionerad ska jag gå förbi här och begrunda mitt verk. Det enda i sitt slag i min karriär, det kommer jag vara väldigt stolt över.

T.v, Claus Bang, platschef Peab tillsammans med Magnus Strömbäck, murare på Puts & Tegel i Örebro AB.

En mötesplats på Vårviks bästa läge

Precis intill Göta älvs strand, på vad som otvivelaktigt är ett av Vårviks absolut bästa lägen har det under sommaren byggts en ”läktare” i trä. Det råder ingen tvekan om att detta kommer bli en av Vårviks mest besökta platser.

I det sydöstra hörnet av Vårvik, precis intill älven, ligger en lugn, skyddad hörna med en av platsens absolut vackraste utsikter. På denna plats har det under sommaren byggts en ”läktare” eller trappa i trä som ska fungera som en social umgängesyta för både framtida Vårviksbor och besökare. Platsen är inte tänkt att vara till för uppträdande eller shower, här är det naturen och umgänget som får stå för underhållningen.

Vi ser framför oss hur detta är en plats att slå sig ner en solig men frostig vinterdag, ett ställe i lä att ta med picknickkorgen till när det blåser snålt i november, ett ställe att stretcha på efter löpturen eller en skön plats att låta älvbrisen svalka en het sommardag. Oavsett vad som för dig hit så hoppas vi att detta kommer bli en plats för avkoppling, reflektion, skratt och kanske en och annan kyss. Allt sådant där som hör livet till helt enkelt.